”Man når alla elever på deras nivå”

En kurs i entreprenöriellt lärande och IT, handlar det om att skapa ett dataföretag? Nej, för läraren Maria Wiman är målet att förbättra världen en aning. – Jag tänker: Vem utanför klassrummet har nytta av detta?

För klass 6B på Edboskolan började det med ett intresse för öknar. Det växte till ett engagemang för barns rätt att slippa bli soldater. Resultatet blev en tidning som klassen sålde till förmån för Röda Korset.

Klass 4C på Snättringeskolan startade med idén om en tom lokal. Vad skulle de göra med den? Genom en rad kreativa kontakter, bland annat med föreläsare som de lyckades få till skolan, har de nu planerat för ett asylboende och byggt upp ett helt litet samhälle av papier-maché.

Och klass 1B på Källbrinksskolan tog avstamp i Astrid Lindgrens sagor. Med mängder av idéer och energi har de tillverkat egna sedlar och pärlarmband och hållit en loppis som har gett pengar som de har skänkt till UNICEF.

Arbetssätt

Elever som arbetar entreprenöriellt får utgå från sina egna idéer, jobba sig ut ifrån skolan och skapa något som är till nytta för andra.

Tvåhundra lärare utbildade

I alla dessa projekt ingick förstås ytterligare en komponent: en lärare som gått kursen i entreprenöriellt lärande och IT (ELIT). Årets kull lärare visade stolt upp sina klassers skapelser på en utställning i en konferenslokal i Huddinge centrum.

Huddinge kommun har genomfört utbildningen varje år sedan 2011. Sammanlagt har nu 200 lärare gått den, 64 av dem under det senaste läsåret. Utbildningen fortsätter i höst.

Michael Lindquist och Karin Di Luca

Michael Lindquist och Karin Di Luca är utbildningsansvariga för kursen i entreprenöriellt lärande och IT som hålls igen i höst.

ELIT står för entreprenöriellt lärande och informationsteknik. IT är ett välkänt begrepp, men vad är egentligen entreprenöriellt lärande? Enligt Karin Di Luca, förstelärare i entreprenörskap på Sjödalsgymnasiet, handlar det om att gå från idé till handling genom att jobba ämnesintegrerat och projektorienterat i grupp, oftast utifrån elevernas intressen. Viktigt är också att ta in världen utanför skolan, till exempel näringsliv eller föreningsliv.

Tanken är att eleverna ska träna problemlösning, samarbetsförmåga och kommunikativ kompetens.

– Och så handlar det om att skapa ett värde för någon annan än en själv, tillägger Karin Di Luca.

Det behöver inte vara mer komplicerat än när en fjärdeklass skriver sagor och läser upp dem för en förskoleklass, säger projektledaren Michael Lindquist.

Lärandet skapar värde

Maria Wiman är klasslärare i 6B på Edboskolan. När hon och hennes klass började läsa om öknar, torka och ökenspridning insåg de att det fanns ett samband mellan det utsatta livet i öknen och det faktum att barn tvingas bli soldater. De läste mer, de studerade kartor, de intervjuade en FN-företrädare, de tecknade och målade och de formgav tidningen Fred – Hjälp barn vara barn! Den kopierade de, häftade och sålde så att de till slut fick in nästan 17 000 kronor som de har skänkt till Röda Korset.

– Hellre än att prata om entreprenöriellt lärande pratar jag om värdeskapande lärande, lärande som skapar värde för andra, säger Maria Wiman.

6B med Maria Wiman

Elsa Holmlund, Ida Jonsson, Ingemar Sandén och Mauro Domingos i 6B på Edboskolan har gjort en tidning tillsammans med klassläraren Maria Wiman.

Hon hade jobbat entreprenöriellt tidigare, då hon och klassen drev en framgångsrik kampanj för att få tevekanalen UR att fortsätta sända programmet Geografens testamente.

– Jag ville ha kött på benen, en vetenskaplig grund för det vi gjorde.

Och det har hon fått på kursen, till exempel i form av forskning av doktoranden Martin Lackéus på Chalmers. Teorierna har gett henne mallar som kan ge henne bättre struktur på stora projekt.

Kritik från forskare

Det entreprenöriella lärandet är förankrat i läroplanerna både för grundskolan och gymnasiet. Detta har mött kritik från bland annat forskare som menar att i en tid då skolan krisar måste fokus ligga på de grundläggande förmågorna läsa, skriva och räkna. Att arbeta med annat missgynnar framför allt barn som redan riskerar att underprestera, menar kritikerna.

Maria Wiman håller inte med.

– Man når alla elever på deras nivå. De som har svårare med att läsa och skriva och räkna får utgå från bilder och göra det som de är bra på: ”Du som är så bra på att rita, kan du göra symbolen i vårt flygblad?”

Även Karin Di Luca menar att eleverna skriver mer när de jobbar entreprenöriellt än med traditionell pedagogik.

Arbetssättet gynnar särskilt de elever som inte motiveras av studierna i sig, säger Michael Lindquist.

– Däremot är det inte alltid så lätt för de elever som är mest drivande. De kanske till exempel måste träna sig på att lyssna för att fungera i grupp.

Kopplas till näringslivet

Karin Di Luca påpekar att entreprenöriellt lärande finns inskrivet i läroplanerna av nationalekonomiska skäl, för att beslutsfattare tror att de länder som får in det i skolan blir mer framgångsrika. Arbetssättet kopplas också ofta samman med näringslivet och med att starta och driva eget företag.

– Det är för att ordet entreprenöriell ger sådana associationer – att jobba på entreprenad, att vara företagare, säger Michael Lindquist.

Men i läroplanen för gymnasiet har det entreprenöriella lärandet två spår: ett smalare som handlar om att driva företag och ett bredare som handlar om att skapa värden som inte behöver vara ekonomiska, förklarar Karin Di Luca.

Filmer och QR-koder

Kommunens ELIT-utbildning omfattar alltså både entreprenöriellt lärande och IT. På utställningen är den digitala tekniken synlig i de flesta projekt, i form av till exempel filmer som visas på surfplattor på utställningsborden eller QR-koder som kan lotsa besökarna vidare till exempelvis klipp i mobilen.

Varför ingår IT och entreprenöriellt lärande i samma kurs?

– Jobbar man entreprenöriellt så kommer IT in när man skapar saker och kontaktar människor, säger Karin Di Luca.

– Vi vill att lärarna alltid ska tänka: Var ska IT komma in? Ibland kanske det inte kommer in alls. Och ibland kanske det kommer in men inte tillför något. Ett dåligt arbete blir inte bättre av teknik, säger Michael Lindquist.

Flippat klassrum

Moa Ahrnbom

Moa Ahrnbom och hennes klass 1B på Källbrinksskolan har använt Astrid Lindgrens sagor när de har arbetat med entreprenöriellt lärande och IT.

En lärare som har fått ut mycket av IT-delen av utbildningen är Moa Ahrnbom på Källbrinksskolan. Tack vare kursen har hon börjat blogga. Hon spelar också in instruktionsklipp till eleverna som de kan se enskilt när de till exempel tränar på en ny bokstav. Och hon arbetar med metoden flippat klassrum, där hon håller en genomgång hemma framför kameran för att sedan visa den för klassen.

– Då kan jag stå bredvid och se vem som är med och vem som inte är det. Det blir nästan som att ha en extra lärare i klassrummet.

Allt det nya tar förstås tid. Moa Ahrnbom löser det genom att låta en del moment i till exempel matematik gå på rutin.

– Man kan inte vara innovativ i allt, säger hon.

TEXT OCH FOTO: KATARINA BJÄRVALL


Mer fakta om ELIT-utbildningen

Emerga Reserch and Consulting har genomfört en utvärdering av ELIT-utbildningen på uppdrag av barn- och utbildningsförvaltningen i Huddinge kommun.  Du kan ta del av rapporten nedan.

ELIT-rapport

Kommentera

E-postadress publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*
*
*

Är du nyfiken på ELIT?

Ta kontakt med Michael Lindquist, utvecklingsledare!