Kollegial handledning – de öppna dörrarnas skola

Vad händer egentligen i din kollegas klassrum? Kanske pågår något där som du kan lära dig av? På Sågbäcksgymnasiet har man öppnat dörrarna in till varandras klassrum och tillsammans granskar de kritiskt både sin egen och sina kollegors undervisning.

Ett ständigt återkommande önskemål bland Sågbäcksgymnasiets lärare har varit att få möjlighet att diskutera pedagogik och didaktik. Inspirerade av John Hatties metastudie och ett arbete på en skola i Borås bestämde sig ledningen på Sågbäcksgymnasiet att ge specialpedagogen Helén Olofsson i uppdrag att införa kollegial handledning, som en metod för kompetensutveckling på skolan. Ett antal lärare med intresse, utbildning och erfarenhet inom handledning valdes ut och utbildades av Helén Olofsson till gruppledare. I huvudsak fick de lära sig att leda strukturella samtal efter en samtalsmodell, som skolledningen hade valt ut.

”Det ska inte finnas någon risk för att någon inte får ordet”

Under hösten 2012 blev alla lärare på skolan indelade i grupper och våren 2013 fick gruppledarna i uppdrag att leda samtalen i Kollegial_handledninggrupperna. Gruppledarens roll är att se till att samtalen i grupperna följer samtalsmodellen och på så sätt blir strukturerade och demokratiska.
– Det är viktigt att alla får komma till tals! Det ska inte finnas någon risk för att någon inte får ordet. Därför har vi arbetat strikt och strukturerat efter modellen som Helén förespråkade, säger Thomas Norehall, som är en av gruppledarna.
Och det verkar ha fungerat – vid en utvärdering av satsningen framgick att 100 % av lärarna känner att de fått komma till tals och blivit lyssnade på.

Kollegial handledning på Sågbäcksgymnasiet – så här går det till

Alla lärare tillhör en samtalsgrupp som ses en gång i månaden. Gruppen leds av en gruppledare som har till uppgift att fördela ordet och se till att samtalet följer samtalsmodellen. Alla lärare i gruppen ska en gång per läsår berätta om ett arbete de har gjort eller gör just nu med eleverna. Exempel på ämnen som tagits upp är ämnesöverskridande arbeten, användning av ny teknik, sambedömning och arbetslivsintroduktion. De övriga i grupperna får sedan ställa frågor. Sen får läraren som har berättat om sitt arbete ställa frågor till de övriga.
Det finns tidsramar att hålla sig inom och alla får i tur och ordning säga sitt. Fokus bland annat på att synliggöra effekterna – vilket resultat leder detta till i förhållande till kunskapskraven? Lärarna har i uppgift att själva dokumentera sitt arbete. Detta bidrar också till att synliggöra och utvärdera lärarens egen undervisning och utveckling.

Strikt modell men flexibelt innehåll

Formen för samtalen har varit ungefär densamma sedan starten, men innehållet har skiftat fokus. Första året gick ut på att komma igång, lärarna förberedde förslag på situationer och problem som kunde uppstå i arbetet och samtalade sedan om dessa i gruppen. Hösten 2013 bestämde de sig för att styra samtalen till att tydligt handla om att titta på undervisningen utifrån kunskapskraven.
– Vi tog fram tio frågor, som alla lärare ska ställa sig innan de går in i gruppen för att berätta om sitt arbete. På så sätt styr vi samtalen till att hela tiden få in kunskapskraven, berättar Helén Olofsson.
Efter tid har den kollegiala handledningen lett till att pedagogiken lyfts upp på den gemensamma agendan och att tilliten mellan lärare har ökat. Ledningen har även märkt ett ökat engagemang och en vilja att förbättra och utveckla.

Vetenskapligt stöd

Enligt Skolverket är en av de viktigaste framgångarna för att eleverna ska uppnå ett bättre resultat att lärarna tillsammans med kollegor analyserar och utvärderar sin undervisning. Det vetenskapliga stödet för effekterna är starkt.
– Det har öppnats en möjlighet att samtala kring sådant som tidigare var en sorts ”black box”, som inte lämnade klassrummet. Man är inte lika rädd för att fråga andra om råd. Det här är motsatsen till de stängda dörrarnas skola, vi öppnar varandras klassrum och kliver in. Indirekt höjer även detta statusen på vårt jobb, eftersom vi stärker vårt yrkesspråk och därigenom vår professionalitet. Vi är ju professionella och vi måste börja se varandra som resurser, säger Thomas.

Enligt såväl ledningen som gruppledarna och Helén Olofsson är detta inte ett projekt som kommer att avslutas utan något som numera ingår i Sågbäcksgymnasiets sätt att arbeta.
– Det här är något som aldrig blir klart, det är en levande process. Vi utvecklar den tillsammans i den riktning vi vill ha, säger Helén.

Tips till er som vill börja med kollegial handledning

  • Utse en person som driver arbetet, håller i utbildning, har ansvar och framför allt mandat att styra över satsningen. Det ska inte vara en skolledare.
  • Tiden måste planeras in av skolledningen, det ska in i terminsplaneringen.
  • Ha ett tydligt syfte och en tydlig motivering till varför ni gör det här. Det kommer alltid att finnas tvivlare.
  • Se till att det blir strukturerat! Släpp inte taget om den strukturen, för då finns risk för att det blir vanligt kafferastprat.  Det fria ordet är sällan fritt.
  • Hitta en enkel modell, en beprövad metod.
  • Gräv där ni står, annars kan det bli för teoretiskt. Ta vara på det ni gör idag.

Läs mer

Boken om kollegial handledning i skolan som var en av de böcker som Sågbäcksgymnasiet använde heter Kollegahandledning i skolan och är skriven av Gunnar Handal, Kirsten Hofgaard Lycke och Per Lauvås.

Artikel på Skolverket om kollegial handledning

Kommentera

E-postadress publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*
*
*

Kontakta Helén Olofsson om kollegial handledning på Sågbäck

Vill du veta mer om Sågbäcksgymnasiets arbete med kollegial handledning? Kontakta Helén Olofsson!

Tipsa oss

Har din skola ett speciellt arbetssätt som varit framgångsrikt?