Hon kämpar för de särskilt begåvade

Förra året fick skolledaren Annie Karlsson veta att hennes son är särskilt begåvad. Det blev startskottet för hennes kamp – för att få skolpersonal att se och förstå särskilt begåvade elever.

Annie Karlsson är biträdande rektor på Hörningsnässkolan, men också förälder till en 11-årig pojke. Han har länge haft det tufft i skolan, med ångest och beteendeförändringar.

För drygt ett år sedan genomfördes till slut en neuropsykiatrisk undersökning på föräldrarnas initiativ. Men han hade ingen neuropsykisk diagnos.

– Han hade blivit sjuk för att han är särskilt begåvad. Jag har alltid varit stolt över det svenska skolväsendet och allt det fantastiska vi gör. Men när jag såg min son, började läsa om särskild begåvning och kom i kontakt med andra i samma situation – då förstod jag att han hade blivit så här sjuk på grund av skolan, säger Annie.

Kamouflerar sitt mående

Enligt Skolverket är 3–5 procent av alla elever i skolan särskilt begåvade. Och att se och förstå dessa elever är oerhört viktigt, menar Annie.

– Om vi som är normalbegåvade skulle utsättas för det de här eleverna utsätts för dagligen, skulle vi inte klara mer än några veckor. De kamouflerar ofta sitt dåliga mående tills det briserar, säger hon och berättar att ångest, depression, tvångsbeteenden och kraftig stress är vanliga symptom hos särskilt begåvade elever.

– Många mår så fruktansvärt dåligt att det är svårt att förstå. Det finns till och med de som väljer att avsluta sina liv – jag känner till mellanstadieelever som har gjort självmordsförsök, säger Annie och menar att det stora problemet är att skolan inte förstår hur dessa elever tänker och vad de drivs av.

– Om vi inte förstår, så försöker vi på fel sätt. All vår välmening blir fel, säger hon.

För att förstå särskilt begåvade elever bör man utgå från den kurva som beskriver befolkningens intellektuella intelligens, tycker Annie Karlsson.

Långt från genomsnittseleven

Men hur gör man då för att förstå? Till att börja med tycker Annie Karlsson att man måste utgå från den kurva som beskriver befolkningens intellektuella intelligens. En stor grupp på 68 procent hamnar bland genomsnittseleverna i mitten. Sedan finns cirka 13 procent som behöver mer stöd och lika många som lär sig snabbare och presterar bra. Och så längst ut på varje kant hamnar 2 procent med intellektuella funktionsnedsättningar, respektive 2 procent som är särskilt begåvade.

– De är lika olika genomsnittseleven. De som går i särskola behöver många repetitioner, ett långsamt tempo och konkreta uppgifter. De särskilt begåvade behöver motsatsen. De behöver få eller inga repetitioner, hög acceleration samt komplexa och abstrakta uppgifter.

Den största utmaningen tror Annie är att ge komplexa och abstrakta uppgifter. Att plocka fram svårare uppgifter är inte så svårt, men när hela sättet att ta sig an kunskap skiljer sig åt kan det bli komplicerat.

– Många har svårt att förstå lärarens formuleringar och frågeställningar. Inte sällan menar barnen att det inte finns ett svar på en fråga, och därför blir det en omöjlig uppgift att svara. Följden blir att läraren får svårt att bedöma elevens kunskaper. Differentierad undervisning är fullständigt nödvändig.

ABC-metoden

En utgångspunkt kan vara ABC-metoden, som handlar om att en särskilt begåvad elev behöver acceleration, berikning och coachning. Acceleration handlar om att gå snabbare framåt, och coachning om att utse en coach som stöttar eleven i skolan. Berikning syftar på att det är viktigt att dessa elever får fördjupa sig.

– Särskilt begåvade människors livsgnista har med kunskap att göra. De måste få gräva i saker. För någon handlar det om programmering, för någon om Napoleon och för någon om att spela gitarr, säger Annie.

De särskilt begåvade eleverna kan ha det tufft – men de har också en enorm potential.

– Om de dag ut och dag in hålls tillbaka, så förmultnar de. De utvecklar ångest och då krävs extrema åtgärder för att få dem tillbaka. Men tar vi väl hand om dem, finns potentialen att de särskilt begåvade blir våra mest framgångsrika forskare och ledare.


3 tips från Annie

  1. Samarbeta med föräldrar
    Det är svårt att jobba framgångsrikt med dessa elever om man inte jobbar tillsammans med föräldrarna. Om du misstänker att en elev är särskilt begåvad – prata med föräldrarna. Och om en förälder kommer till dig – slå inte bort det.
  2. Prata med eleven
    Kommunicera dina tankar med eleven. Fråga om hen tycker att en uppgift är tråkig eller om hen vill testa att göra en klurigare uppgift, till exempel.
  3. Läs på för att förstå
    Vi behöver förstå eleverna för att kunna ge rätt undervisning. Här är några lästips:

 

 

Text & foto: Åsa Kahn

 

Kommentera

E-postadress publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*
*
*

Vill du komma i kontakt med Annie?