”Inte snyggt men underbart”

Från skolans organisation till elevernas tuggummin. Fokuset är på det stora och det lilla när Källbrinksskolan satsar på elever med neuropsykiatriska diagnoser. I centrum står alltid elevernas behov.

Linnea och Samuel

Linnea Ahlqvist och Samuel Johansson är öppna med sina adhd-diagnoser. Då kan skolgången anpassas efter deras behov och allt blir lättare, menar de.

 

Linnea Ahlqvist och Samuel Johansson har mycket gemensamt. De går båda i nian och de är taggade inför gymnasiet. De har också adhd och har haft en skolgång som kändes ”meningslös” fram till rätt nyligen – när allt vände för dem.

Det är mycket tack vare Källbrinksskolans så kallade NPF-säkring, en satsning på att även elever med neuropsykiatriska funktionshinder ska nå framgång och vara till freds.

Genom hela grundskolan har Linnea Ahlqvist haft svårt att sitta still och vara tyst. Hon hamnade i konflikter och kunde kämpa så hon grät med en läxa utan att få bekräftelse.

– Skolan kändes meningslös, säger hon.

Hon stänger fönstret mot stojet på skolgården för att vi ska kunna koncentrera oss på samtalet innan hon susar iväg till slöjdlektionen.

Nu är skolan meningsfull.

”Bra jobbat!”

Ett exempel kan hämtas från ämnet svenska. Tidigare när läraren sade till klassen att läsa fyra sidor kunde Linnea protestera högljutt och stampa i golvet. Nu kommer hennes lärare till henne, pekar på några stycken och säger till henne att läsa dem. Sedan frågar läraren vad de handlade om – ”och var det inte intressant!?”. Och sedan en skur av beröm – ”du har varit skitduktig!” – och så: ”Ta nu fem minuter och lyssna på en bra låt!”.

– När jag får höra något positivt, som ”bra jobbat”, så känns det som att man kanske har gjort något vettigt ändå. Typ allt blir bättre, säger Linnea.

Samuel Johansson har känt sig instängd i skolan ända sedan han började i ettan, berättar han medan han vrider en så kallad tangle, en stressavledande liten plastorm.

Läxhjälp, tuggummi och skärm

På lågstadiet sprang han mest runt, och även om han så småningom lyckades lugna ner sig lite fick han dåliga betyg i sexan.

Idag har det vänt.

Samuel får mycket stöd av niornas elevresurs Martin Sax som ser till att han får sina läxor gjorda i redan skolan. Om han behöver kan han ta en extra rast under en lång genomgång – gå ut grönskan och rensa tankarna.

En så enkel sak som att han får tugga tuggummi gör också skillnad.

Ofta jobbar han bakom en ljuddämpande skärm i klassrummet. Hörnan kan likna den vrå dit han ofta förvisades på sin tidigare skola.

– Men det är stor skillnad. Där var jag instängd och borta från alla andra. Här väljer jag.

Gynnar alla

Att utgå från elevernas val och behov är en grundbult i Källbrinksskolans NPF-säkring. Satsningen började våren 2014 på högstadiet och är nu på väg att fortplanta sig även till låg- och mellanstadiet och fritids.

Fem till tio procent av eleverna på skolan har en neuropsykiatrisk diagnos, vilket är i nivå med riksgenomsnittet. Många fler har särskilda behov av olika slag och även de får tillgång till specialstöd.

Carina Backström

– Det krävs att man vågar ifrågasätta sig själv, säger försteläraren Carina Backström om hur NPF-säkringen har påverkat henne och kollegorna.

 

– Har du haft körtelfeber i två månader så är det klart att du ska ha specialstöd, säger Carina Backström, förstelärare och lärare i svenska på högstadiet.

Satsningen gynnar alla elever, betonar biträdande rektor Elinor Kennerö Tonner. Fokuset på stresshantering är till exempel till nytta för de elever i nian som jagar upp sig inför prov.

Välja vuxen

NPF-säkringen har genomförts i flera steg. Arbetslagen är till exempel förändrade så att eleverna har större möjlighet att välja vilken vuxen de vill vända sig till med ett problem. Detta har gjort att skolans pedagoger har tvingats lägga prestigen åt sidan och bjuda mycket på sig själva.

Genom föreläsningar och fortbildning har man nått ut till personal och elever och jagat bort skammen från diagnoserna.

Elinor och Martin

Biträdande rektor Elinor Kennerö Tonner leder Källbrinksskolans satsning på att förbättra villkoren för elever med neuropsykiatriska diagnoser. Elevresursen Martin Sax backar upp.

 

– De flesta är öppna med sina diagnoser, säger Elinor Kennerö Tonner.

I skolans vardagliga struktur har man gjort många konkreta förändringar som syftar till förutsägbarhet, individualisering och minskad stress.

– Vem bestämmer att du lär dig bäst genom att sitta still och titta framåt? Det är ett förlegat synsätt. Behöver man musik öronen ska man ha det, behöver man ta en paus ska man ta det, behöver man gömma sig under en luva ska man göra det, behöver man tugga tuggummi ska man få göra det. Allt sådant främjar koncentrationen, säger Elinor Kennerö Tonner.

– Lärandet är inte alltid så snyggt, men det är underbart, säger Carina Backström.

”Man måste börja från början”

Förändringarna görs med stöd av den senaste läroplanen och av skollagen som slår fast att lärarna har ansvar för att anpassa undervisningen så att alla elever kan tillgodogöra sig den. Ändå har inte alla skolans lärare varit entusiastiska. Flera har slutat på grund av satsningen.

– De har tagit sin gamla planering och försökt pressa in den i den nya mallen. Det går inte, man måste börja från början, säger Elinor Kennerö Tonner.

Både Samuel och Linnea ser nu fram emot gymnasiet. Han har sökt till fordons- och transportprogrammet för att kunna bli yrkeschaufför och hon har sökt samhällsvetenskapligt program med inriktning på beteendevetenskap för att bli polis eller kriminolog.

Förändringarna som skolan har gjort är en viktig del i både Linneas och Samuels nya välbefinnande.

– Alla lärare är mer pedagogiska nu, säger Samuel.

– Lärarna förstår mig. Det som var meningslöst känns meningsfullt nu, säger Linnea.


Fakta/NPF-säkring

Källbrinksskolans NPF-säkring syftar till att förbättra inlärningsmöjligheterna för elever med neuropsykiatriska funktionshinder (NPF) som till exempel adhd och Aspergers syndrom. Säkringen påbörjades inom projektet ”Min skola” som drivs av riksförbundet Attention.

Säkringen är ingen formell kvalitetsstämpel utan ett sätt att organisera om verksamheten utifrån nya värderingar och ny kunskap. I projektet ingår även ESS-gymnasiet på Södermalm i Stockholm.

I Källbrinksskolans satsning ingår:

  • Fokus på tydlighet. Läraren skriver lektionens start- och sluttid och innehåll på vita tavlan. Syftet med varje moment förklaras. Genomgångarna hålls korta och en timer hindrar att de drar över tiden. Eleverna har fasta placeringar i klassrummen till och med årskurs åtta och fasta grupper för grupparbeten i flera ämnen. Ämnena färgkodas så att det ämne som är grönt på schemat har en grön mapp och en grön markering på lärobokens rygg.
  • Alternativa examinationsformer används istället för traditionella skriftliga prov.
  • Allt mer läromedel läggs i elevernas surfplattor, ofta i form av ljudböcker för dem som föredrar det.
  • Eleverna får tillgång till ståbord, avskärmade bås och pilatesbollar i klassrummen. De som vill kan också använda koncentrationshöjande verktyg som stressbollar, så kallade tangles (böjbara plastormar), bollkuddar som gör att man diskret kan röra sig medan man sitter och bollvästar som ger kroppen stabilitet.
  • Eleverna får läxhjälp i en studieverkstad så att hemarbetet minimeras.
  • Miljön har tonats ner. Inga elevarbeten sätts av slentrian på väggarna. Sofforna i korridorerna är ljuddämpande och de tidigare brandgula skåpen är ommålade i ljusa pasteller.
  • Organiserad rastverksamhet finns även på högstadiet.

TEXT OCH FOTO: KATARINA BJÄRVALL


Mer information om NPF och Källbrinksskolans arbete

Se gärna filmen ”Imorgon ska jag vara normal” från Riksförbundet Attention, där elever från Källbrinksskolan medverkar och berättar om sin skoltid:

Elinor Kennerö Tonner medverkade i P1 Morgon (22 mars 2016) och pratade om skolsituationen för elever med NPF och om arbetet på Källbrinksskolan.

Skolministeriet: UR har också besökt Källbrinksskolan med anledning av deras arbete. Lyssna på programmet (från den 22 april 2016).

1 kommentarer

Kommentarrubrik

Helena Näslund

Helena Näslund

Blir väldigt glad över att läsa detta! En vän till mig, som själv har en neuropsykiatrisk diagnos, hörde intervjun med Elinor på P1 och var väldigt imponerad. Viktigt arbete!

Svara

Kommentera

E-postadress publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*
*
*

Vill du veta mer om arbetet med NPF-säkring?

Kontakta Elinor!

Tipsa oss