Begåvade elever i matematikklassrummet

Begåvade matematikelever ställer särskilda krav på läraren. Hur gör man för att möta dem på bästa sätt? På Huddinge Visar sammanfattade Attila Szabo den forskning som finns.

Att möta begåvade elevers behov i matematikklassrummet, är kanske inte alltid det mest prioriterade.

– Det här är ett kontroversiellt ämne, eftersom vi har en lång tradition av ett egalitärt samhälle. Att vi ska lyfta alla till minst godkänd nivå och vara inkluderande, säger Attila Szabo.
Han har nyligen disputerat vid Stockholms universitet och är FoU-koordinator på utbildningsförvaltningen i Stockholm. På Huddinge Visar föreläste han utifrån sin analys av 200 vetenskapliga artiklar om begåvade matematikelever.

Socialt handikapp

Ämnet är kontroversiellt, men samtidigt säger skollagen uttryckligen att även begåvade elever ska ges ledning och stimulans för att kunna utvecklas. Och det kan innebära en tragedi för eleven att inte bli stimulerad, säger Attila Szabo under sin föreläsning.

– En del upplever att det är ett socialt handikapp att vara begåvad i matematik, alltså försöker de minimera effekterna av sin begåvning. Det kan få allvarliga konsekvenser, säger han och berättar om en pojke som slutade kommunicera med sina klasskamrater när han gick i andra klass.

Långt senare visade det sig att pojken var en matematisk begåvning. Först när han fick bekräftelse för detta, så började han prata och fungera normalt igen.

Hur gör man då får att stimulera dessa elever? Attila Szabo menar att det inte finns någon universalmetod.

– Begåvade elever är väldigt olika, och det finns ingen modell som passar alla. Man måste erbjuda flera olika möjligheter. Man måste också se dem och ge dem positiv uppmärksamhet så att de känner sig socialt accepterade, det är nästan viktigast, säger han.

– Det kan man till exempel göra genom att ordna särskilda grupperingar eller matteklubbar för begåvade elever utanför det ordinarie klassrumet. Det är svårt för dem att bli utmanade i ett vanligt klassrum. Man kan erbjuda möjligheter utanför klassrummet, där de kan ses, lösa problem och umgås.

Svårt att kommunicera

Under sin föreläsning skiljer Attila Szabo på ”högpresterande matematikelever” och ”begåvade matematikelever”. Medan de typiskt högpresterande eleverna är plikttrogna och kommunikativa, är de matematiskt begåvade eleverna framför allt problemlösare. Och det kan göra att de har svårt att uppfylla alla förmågor som läroplanen tar upp.

– Förmågan att kommunicera är jättesvår för dessa elever. De ser svaret, men förstår inte hur de ska förklara det. Det kan leda till att vi straffar dessa elever. De har svårt att kommunicera och kan därför inte få högsta betyg.

Attila Szabo tar även upp skillnader mellan pojkar och flickor. Det finns lika många begåvade flickor och pojkar, men forskningen visar att begåvade flickor anstränger sig mer och är mer ängsliga än pojkar.

– Flickor anstränger sig mer, framför allt på gymnasiet. De avbryter också oftare avancerade gymnasiekurser. Det har jag också sett själv när jag har jobbat på gymnasiet, säger han.

 

Text och foto: Åsa Kahn

Kommentera

E-postadress publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*
*
*