Hög puls ger bättre studieresultat

Martin Lossman på plats på den årliga resan till Ramundberget som han gjorde tillsammans med elever och idrottslärare från Östra gymnasiet. Foto: Lotta Revland.

Martin Lossman på plats i Ramundberget, tillsammans med elever som har läst kursen Idrott och hälsa 2 på Individuellt val och andra idrottslärare från Östra gymnasiet. Foto: Lotta Revland.

Pulsträning för förbättrade studieresultat är ett hett ämne just nu. Det har varit på gång under en längre tid, med nu börjar det hända saker på flera håll. Vallentuna ska börja med pulsträning och Stockholm har nyligen beslutat att börja med tio testskolor.

Men vad är pulsträning och hur hänger det ihop med skolresultaten? Pedagog Huddinge träffade Martin Lossman, idrottslärare på Östra gymnasiet, för att ta reda på mer om hur de jobbar med just detta.  Han har nyligen blivit kontaktad av GIH, gymnastik- och idrottshögskolan, som var nyfikna på samma sak.

Det hela började med att Martin, tillsammans med kollegorna Catharina Lindwall-Kock och Filip Johansson, fick pris som Årets pedagog 2009. De hade sett en undersökning från USA och Sverige som hade jämfört stillasittande ungdomar och kommit fram till att de svenska ungdomarna var mer stillasittande än de amerikanska. Ett par månader innan hade Martin sett ett inslag på tv från Naperville Central High School, en skola i Chicago som arbetade med fysisk aktivitet, pulsträning, kopplat till inlärning. Sammanhanget intresserade idrottslärarna och de bestämde sig för att lägga prispengarna från Årets pedagog och kandidatpengar för att åka till USA och Naperville Central High School för att lära sig mer om pulsträning.

Studiebesök gav blodad tand

Väl på plats är de de första besökarna från Sverige på skolan som har blivit en föregångsskola inom pulsträning.  På Naperville upptäckte de att eleven måste befinna sig inom ett visst pulsintervall, ca 80 % av maxpulsen, för att träningen ska ge effekt på studierna. Eleverna måste vara totalt i zonen i 20-25 min, det går inte att ligga där hela tiden. Det har visat sig att styrketräning inte ger samma effekt som pulsträning.

Det ämnet som man vill lyfta eleverna i måste sedan ligga i snar anslutning till träningspasset, inte senare än 90 min efter, sedan klingar effekten av.  Naperville upptäckte att de fick samma positiva effekt även om de bytte ut ämnet som följde på pulsträningen.

Forskningen visar att stressnivåerna minskar och uppmärksamheten hos eleven ökar.  Pulsträningen förbereder hjärncellerna för att processa ny kunskap och att avkoda ny information.

Martin och hans kollegor tog med sig kunskaperna hem till Östra gymnasiet i Skogås där rektorn ställde sig bakom projektet, som nu har pågått i tre och ett halvt år.

Östra gymnasiet började med en klass på samhällsvetenskapsprogrammet, hösten 2011. Den andra klassen som får chans att vara med är den naturklass som just nu deltar i projektet. Försöket med den klassen avslutas till sommaren 2015.

Träning som ger effekt på studierna

På Östra gymnasiet har de arbetat mycket med lagidrotter eftersom eleverna tycker att det är kul, men också med elevernas egna aerobicspass eller löpning. Vissa pass kör hela klassen ihop, t ex boxercise.

Istället för att använda pulsklockor stannar de upp och tar puls gemensamt.

– Pulsklockor kan vara bra, men i det här sammanhanget var de struliga, eleverna kan lätt råka byta bälten med varandra och då blir det svårt att få tillförlitliga resultat, säger Martin.  Blir man för fixerad vid pulser och det schematiska blir det också svårare att implementera det hos eleverna.

Martin säger att han tror att det är viktigt att det finns en balans mellan pulsträningen och det teoretiska ämnet. T ex kan det vara bra att det är lunch mellan dem. Annars blir det lätt stressigt att hinna mellan, något som han vill undvika.

På Östra gymnasiet skräddarsyr man schemat så att alla ”pulsare” har matematik efter träningen.  Två tillfällen i veckan har klassen ren pulsträning och vid det tredje tillfället ”vanlig” idrott. Det funkar bra att göra så rent schematekniskt, eftersom skolan bara jobbar med en klass i taget.

För att kunna genomföra puls-projekt behövs en idrottslärare på en klass. På vinterhalvåret går det troligen bara att köra en klass, med hänsyn till idrottslokalernas yta och utformning.

– Annars blir det ”mass-pass”, säger Martin, men med bra fantasi och hög flexibilitet kan det gå att lösa på två idrottslärare som tillsammans har två klasser, om man har tillgång till bra lokaler.

Glädje skapar motivation

Men hur får man eleverna motiverade till att delta? Martin började med att visa en presentation som berättade om hur det funkade i USA, för att sedan tala om att de nu skulle få prova samma sak. Det togs emot med glädje av eleverna. Samtidigt är Martin väldigt öppen med att det är hårt jobb  att motivera klassen under två års tid.

– Det är ganska tufft att träna på det här sättet, flera gånger i veckan, säger han. Man behöver kunna motivera eleverna att jobba hårt, under en längre tidsperiod. Eleverna måste tycka att det är roligt och förstå vinsten i varför de gör det.

De elever som ingår i den utvalda klassen är alla olika individer, med olika inställning till och erfarenhet av träning. På Östra hänger idrottsläraren ihop med den utvalda klassen i två års tid. Det betyder att Martin träffar eleverna så pass mycket att han känner dem utan och innan, vilket innebär att han kan pusha dem på ett annat sätt.

– Det gäller att ha fingertoppskänsla för vad som funkar och inte funkar, från gång till gång. Det går inte att vara helt rigid, då tappar man dem, säger han.  Men alla elever kommer in i det, alla hittar sitt sätt och sin nisch. Återigen, det handlar om att förmedla att det handlar om glädje.

Alla eleverna får uppmärksamhet, något som också kan vara en faktor som spelar in, både för motivation och för resultat.

Resultat

Den första klassen valdes ut på för att de hade det mest lämpliga tvärsnittet, den nuvarande klassen har de valt för att de trodde att de skulle vara än mer motiverade, men det har inte fallit ut som de trodde. Klassen behöver visserligen det ökade matematikstödet, men är inte lika motiverade, något som är svårt att veta från början. Pulsträningen har gett effekt, men fortfarande återstår tre mattetest innan skolan kan få ett tydligt resultat.

De första resultaten visar att klassen har hakat på i matematiken, men samtidigt har de tappat i andra ämnen. Det har däremot inget samband med pulsprojektet, utan beror på den sammanlagda stressen. Även den första klassen fick effekt, dock inte lika mycket som i Naperville Central High School, där resultaten i snitt förbättrades med så mycket som 40 %.

Samtidigt ska man vara medveten om att pulsträning i kombination med matematik inte är en quick fix.

– De måste ju fortfarande plugga matte, utbrister Martin. Det finns två sidor av det hela, att man tror att det är en quick fix och därför slutar att anstränga sig, eller att man känner sig utvald och därför presterar bättre för att man har ögonen på sig.

Ökad samhörighet i klassen

Den första klassen gick från en låg hälsonivå till en riktigt bra nivå. Så pass att de själva blev oroade när de skulle sluta med pulsträningen. Utöver förbättrad hälsa och ökade kunskaper, blev samhörigheten i klassen väldigt stark.

– Jag träffar den här pulsklassen tre gånger i veckan, säger Martin. Mycket av lektionsinnehållet får de styra upp själva. Efter ett halvår släppte jag dem i stort sett helt fria att planera lektionerna, så att jag mer fungerar som en handledare. Genom att diskutera med eleverna och ställa frågor börjar de att reflektera och tänka kring träningen själva.

Brainbreaks boostar hjärnan

Utöver pulsträningen har Östra prövat att introducera så kallade ”brainbreaks”. Efter 20-30 minuter tappar en människa fokus, oavsett ålder, bakgrund, ämne och så vidare. På en brainbreak arbetar man med olika koordinationsövningar. När att lärarna kör brainbreaks i klassrummet får eleverna en nystart, hjärnan re-bootas.

– Man ser när de tappar fokus, då är det bara att köra, säger Martin. Visst kan det vara lite fnissigt först, men det ger verkligen effekt. Det räcker att göra en till två olika övningar. En break har samma positiva kraft som en 20-minuters promenad. Att bara ställa sig upp för en bensträckare räcker inte för att få den effekten.

Framtid

På Naperville Central High School vet man att pulsträning på skoltid funkar, de behöver inte forska mer.

– Matematikämnet har fått en miljard extra i matematikstöd, men tänk vilka effekter det skulle kunna ge om alla skolor i Sverige arbetade med pulsträning! säger Martin.  Det är också intressant att se att den finska skolan, som alla tycks jämföra sig med, har kvar lika mycket idrott i skolan som vi hade i början av 80-talet. Men det är egentligen en slump, det är ju inget de har beslutat nu, att de ska ha mer idrott. Saken är den de tog aldrig minskade antalet timmar. Kanske har det bidragit till deras studieresultat.

Resan till Chicago och Naperville Central High School var gnistan som drog igång hela processen. Att bara läsa om det hade inte varit samma sak, menar Martin. Han säger att det krävs en djupare förståelse och att det tar tid. Kanske är det också därför som så många har kontaktat Martin för att få tips, trick och få höra om de minor man kan gå på längs vägen.

Martin och hans kollegor på Östra gymnasiet är mycket positiva till att fortsätta arbeta med idrott i kombination med andra ämnen.

– Det här skulle kunna vara ett projekt som sätter Huddinge på kartan om vi fick igång det på bred front, säger Martin.

 

Mer läsning:

Martin har föreläst och blivit intervjuad om pulsträning i flera olika sammanhang.  Uppmärksamheten har i sin tur genererat mer uppmärksamhet från olika håll, t ex från andra lärare som vill veta mer. Om du är intresserad av att boka Martin kan du göra det på www.teamkoncept.se

Kommentera

E-postadress publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*
*
*

Vill du veta mer om pulsträning och inlärning?

Kontakta Martin genom att klicka på kuvertet!

Tipsa oss

Har du en kollega som har provat en ny metod eller arbetssätt i undervisningen?