Matematiklyftet fick både elever och lärare att prata matte

– Stöd från ledningen, handledare samt Skolverkets strukturerade material är de absolut viktigaste faktorerna för att jobba vidare med matematikutveckling, anser Anneli Gyllström, handledare och speciallärare på Trångsundsskolan, som även detta läsår tänker ta matematikundervisningen till en högre nivå.

Pedagogen Anneli Gyllström

Under flera år har Trångsundsskolan tagit chansen att utveckla matematikundervisningen. Senast deltog de i Matematiklyftet som är en bra fortbildning för skolans matematiklärare.

– Det finns en stark vilja från ledningen att fortsätta utveckla matematikundervisningen på skolan. Tack vare Matematiklyftet har vi hittat en väldigt bra modell att jobba med. Upplägget där får helt enkelt högsta betyg och har hjälpt oss oerhört mycket, säger Anneli Gyllström, som varit skolans handledare under åren med Matematiklyftet och som även detta läsår fortsätter arbeta 20 procent med skolans matematiksatsning.

Trångsundsskolan genomförde lyftet på helfart med statsbidrag läsåret 13/14. Året därpå fortsatte skolan utan statsbidrag, men då på halvfart. Nuvarande läsår fortsätter skolan på halvfart med ytterligare en modul.

– Förhoppningen är alltid att saker ska rulla av sig själva. Men jag tror att man måste ha en struktur och någon som håller i metodarbetet på varje skola. Lärarna har så otroligt mycket som ska rymmas i deras uppdrag, så finns inte en konkret plan, tider och metoder så blir det lätt så att utvecklingsarbete får stryka på foten, säger Anneli Gyllström.

Pratar mera matte

Att fortbildningen givit resultat på skolan är Anneli tydlig med, även om hon också påpekar att det än så länge är för tidigt att se mätbara resultat.

– Mätbara mål tar tid, där måste vi ha tålamod. Men tydligt är att matematiken har fått en högre status både bland lärare och elever på vår skola. Det är en direkt följd av vår pågående utvecklingsarbete, säger Anneli och nämner en rad olika saker som förbättrats.

– Vi pratar matte på ett annat sätt både kollegor emellan, och framförallt har eleverna börjat använda mer homogena begrepp. Totalt sett visar de ett större intresse för matematik; exempelvis efterfrågar de alltmer problemlösningsuppgifter och vill diskutera olika vägar till lösningar. Det är en klar förbättring, betonar hon.

Väl genomtänkta lektioner

Det lärarna bland annat har förändrat är sitt undervisningssätt, framförallt är undervisningen än mer genomtänkt och planlagd.

– Idag går ingen lärare in på en lektion och bara ”kör”. Varje lektion är väl förberedd och ingår i en långsiktig plan, där vi tillsammans formulerat vilket område som ska vara i fokus och hur lektionerna ska gå till. Vi har uppnått en större kollegial samsyn på skolan när det gäller undervisningen i matematik.

Ett exempel är att flertalet lärare numera jobbar med EPA-modellen (enskilt, par och alla) på sina lektioner. Den ger ökat utrymme för att prata matematik, något eleverna vant sig vid och som lärarna ser bidrar till ett ökat intresse och ökade kunskaper i ämnet.

– Lärandet blir mer aktivt; alla elever får chansen att tänka efter, samtidigt som de får höra hur andra tänker och väljer att lösa olika uppgifter.

Men återigen, poängterar hon, ställer det krav på väl genomtänkta och planerade lektioner. Anneli tror att arbetet med Matematiklyftet bidragit till att lärarna känner sig mer trygga i sitt lärande, mycket tack vare struktur och ökat kollegialt stöd.

Kontinuerligt lärande

– Vi hjälps åt mera att planera lektionerna. På skolan sker idag ett större utbyte av kunskaper och idéer lärare sinsemellan. Tack vare det befinner vi oss i ett kontinuerligt vardagligt lärande vad gäller matematik här på skolan.

– En av de absolut viktigaste sakerna som vi håller hårt på när det gäller matematikutvecklingen är att vi sammanfattar och dokumenterar vad vi lärt oss och för det vidare till skolledningen. Skolledningen måste vara med på tåget och förstå att den tid vi avsätter till metodutveckling faktiskt är lönsam, även på sikt. Och att vi hela tiden arbetar med målet för ögonen; hur kan jag förändra min undervisning så att mina elever lär sig mera och utvecklas i matematik, säger Anneli Gyllström.

Handledare Anneli Gyllströms bästa råd för att gå vidare med matematikutveckling efter Matematiklyftet:

– Var noga med att informera och ha med skolledningen i alla steg. Bjud in någon från ledningen när ni utvärderar, men också under pågående arbete med metodutveckling. Det är viktigt att skapa samsyn.

– Det behövs en handledare. Någon måste planera, hålla ihop, och se till att arbetet genomförs. Detta ryms inte i lärarnas ordinarie arbetstid och riskerar att falla bort utan handledare och ett systematiserat arbetssätt.

– Välj att intensivköra under några veckor. Förra året valde vi att genomföra ”lyftet” under en termin i åtta veckor i streck på halvfart. Då blir det av och man håller lågan brinnande.

– Använd frågor som finns i Skolverkets moduler för Matematiklyftet. Anpassa vid behov till rådande förutsättningar på er skola.

– Utvärdera det ni gör kontinuerligt, både enskilt och i grupp.

Kommentera

E-postadress publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*
*
*

Tipsa oss

Vill du tipsa oss om någon kollega eller något du själv jobbar med?