Matematiklyftet gav modigare skolledning

I höstas blev Jonas Björling handledare för matematiklyftet. Nu ser han tillbaka på året som gått. Erfarenheterna, både goda och mindre lyckade, tar han med sig framåt i en långsiktig plan för bättre matematikundervisning.

Matematiklyftet är en treårig satsning med staten och Skolverket som avsändare. Målet är en utvecklad matematikundervisning och i förlängningen bättre resultat för Sveriges elever.
Själva lyftet är tänkt att göras av lärarna själva. Jonas Björling, matematiklärare på Sjödalsgymnasiet, har fått den handledarutbildning som erbjudits matematiklärare över hela Sverige. Under det läsår som gått har han träffat mattelärarkollegor på Östra gymnasiet och Sågbäcksgymnasiet för att diskutera matematiken med hjälp av ett material utarbetat av olika högskolor runtom i landet.
– Jag har fungerat som en samtalsledare och försökt få variation i de teman vi pratar om. Sett till att leda diskussionerna framåt.

Problemlösning och andra matematiska förmågor är några av de teman som Skolverket vill att lärarna ska dryfta. Men Jonas Björling och hans kollegor har inte helt följt mallen.
– Vi har hela tiden återkommit till mer generella frågor, som problem kring elevernas motivation och attityd. Hur man får sitt engagemang att smitta av sig i klassrummen, hur viktigt det är att vara tydlig och konkret, hur man hanterar att elever inte kommer eller inte gör sina läxor. Sådana frågeställningar saknade vi i materialet vi fick från Skolverket. Och för oss har sådana saker ännu tydligare visat sig vara avgörande för att eleverna ska göra framsteg. Det spelar ingen roll hur vi presenterar ekvationer om det som händer utanför det matematiska inte fungerar.
Det är främst avsaknaden av mer grundläggande frågeställningar som Jonas Björling är kritisk till när det gäller Matematiklyftet . Det och att en del av de lärare som deltagit emellanåt känt att diskussionstillfällena tagit tid ifrån ordinarie administrativa sysslor, vilket har skapat stress.
– Men det är mer en organisatorisk fråga för de skolor som väljer att vara med i Matematiklyftet. Det gäller att lärarna får den tid de behöver för att kunna delta. Får de det finns en möjlighet att väcka frågor och tankar att ta med sig in i framtidens undervisning. Och det kan få långsiktigt positiva konsekvenser på elevernas lärande. Det är jag övertygad om, säger han.Matematiklyftet Jonas

Jonas grupper har träffats en gång i veckan. Varje delmoment har inletts med en genomläsning av relevant material för det ämne som ska diskuteras. Efter diskussionerna har nya idéer testats i klassrummen och därefter utvärderats.
– Det har varit mycket berikande och spännande att se hur andra gör, att våga prova nya arbetssätt.  Det handlar om en förändring av gamla vanor i allt ifrån detaljer i undervisningen till hur man placerar sina elever i klassrummet. Genom Matematiklyftet har vi upptäckt saker vi vill jobba vidare med. Projektet har helt enkelt bildat en naturlig start för en spännande fortsättning.

Jonas Björling kommer troligen att jobba vidare som handledare inom matematikundervisning även nästa läsår. Det kollegiala lärandet har visat sig vara för värdefullt för att släppa, även om de statliga bidragen för matematiklyftet i Huddinges gymnasieskolor upphör nu i juni. Nu blir det kollegorna på Sjödalsgymnasiet som kommer att vara delaktiga i diskussionerna han leder.
– Jag tänker plocka det bästa som vi fått från året som gått. Och temat för diskussionerna kommer den här gången att vara ”bedömning”. Vi ska bland annat försöka hitta en större samstämmighet i hur vi bedömer våra elever.

På Sjödalsgymnasiet kommer det senaste årets övningar och intryck också att prägla matematikundervisningen inför nästa läsår. Fyra mattelärare ska sättas in på 3 klasser som tidigare haft svårt med ämnet.
– Det blir en extra resurs och vi kommer att dela in eleverna efter förkunskaper i olika nivåer. Det är lite kontroversiellt men våra erfarenheter säger att det fungerar bra. Matematiklyftet och kraven på förändring har gjort att skolledningarna välkomnar sådana lösningar på ett helt annat sätt. Man är mer positiv till att testa nya idéer.

Men Jonas Björling pekar också på en insikt som vuxit sig starkare i diskussionerna under det läsår som gått.
– Vi har insett att det som gymnasielärare är tufft att vända en negativ trend för elever som bara har ett eller två år kvar av sina mattestudier. Skolledare och politiker har en viktig uppgift att ser till att eleverna tidigt i grundskolan får matematikundervisning av kompetent utbildade lärare som kan engagera sina elever. Det är absolut nödvändigt om det långsiktigt ska bli förbättrade matematikkunskaper i Sverige.

Kommentera

E-postadress publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*
*
*

Vill du veta mer? Kontakta Jonas Björling!

Tipsa oss

Har ni ett framgångsrikt arbetssätt kring matematik på din skola som du vill dela med dig av?