Alla barn gynnas av inkluderande tal- och språkgrupper

Inkluderande tal- och språkgrupper på förskolan har många fördelar, anser pedagogen Charlotte Hjelm-Bäck och talpedagogen Magdalena Lindfelt på förskolan Fugan i Skogås. – Ett stort plus är att vårt arbetssätt gynnar alla barn på avdelningen, inte bara de barn som har behov av extra språkstöd, konstaterar pedagog Charlotte Hjelm-Bäck.

Lunchen är avklarad på Fugans förskola i Skogås. På avdelningen Ekorren har barnen som är mellan tre och fem år haft en stunds vila med pedagogen Charlotte Hjelm-Bäck, som läst högt ur en bok på månadens temat – ljus.

Avdelningen Ekorren på förskolan Fugan i Skogås har sedan årskiftet en inkluderande tal- och språkgrupp, med 15 barn, varav fem med diagnosen språkstörning eller språkförsening. Vid årsskiftet stängdes den tidigare specialförskolan och istället fick fyra förskolor i kommunen en avdelning var för barn med språkstörning.

– Vi ser redan nu många fördelar med att gå från specialenheter till inkluderande verksamhet för barn som behöver stöd vad gäller tal och språk. Ett stort plus är att vårt arbetssätt också gynnar alla barn på avdelningen, säger Charlotte Hjelm-Bäck och förtydligar:

¬ Tack vare att vi jobbar språkmedvetet i varje situation och hela dagarna på vår avdelning innebär det att samtliga barn i gruppen får ökad träning i språket. Och våra ”språkbarn” har extra draghjälp och stöd av de andra barnen med full språklig kompetens, säger hon och hjälper ”Tim” att forma ett A av lera och bokstavsformar.

– Barnen utan språkbegränsning tillrättavisar och påtalar hela tiden hur saker och ting ska vara på ett naturligt sätt. De blir bra förebilder och en god hjälp till att öka den språkliga förmågan för de barn som behöver stöd. Leken är till exempel ett fantastiskt ”verktyg” för att utveckla språkliga färdigheter.

Talpedagogen en extra resurs

På Ekorren arbetar två förskollärare och en barnskötare, alla med hög kompetens vad gäller barn med utökade behov. Två till tre dagar i veckan finns även talpedagogen Magdalena Lindfelt på avdelningen, som en extra resurs och specialkompetens. Genom den nya organisationen i Huddinge vad gäller stöd till barn med språkproblematik, har talpedagogerna ändrat sitt arbetssätt till att arbeta direkt ute i inkluderande barngrupper.

Magdalena och Lotta

– Tack vare att vi hela tiden jobbar språkmedvetet på vår avdelning får samtliga barn i gruppen ökad träning i språket, konstaterar talpedagog Magdalena Lindfelt och pedagog Charlotte Hjelm-Bäck och hjälper några av barnen att forma ett A med hjälp av lera och bokstavsformar.

 

– Vi talpedagoger jobbar mer på plats ute på avdelningarna och blir på så sätt ett stöd till gruppen som helhet och kan arbeta i nära samarbete med pedagogerna på avdelningen. Samtidigt ger vi också på ett systematiskt sätt individuell språkträning till barnen med extra behov. Vi har till exempel ett speciellt språkrum för enskild träning här på Ekorren, säger Magdalena, som jobbar 50 procent på Ekorrens inkluderande avdelning, samt 50 procent ambulerande mot övriga förskolor i sitt distrikt.

Och Charlotte, eller Lotta som hon är med alla på förskolan, betonar att det är ett fantastiskt stöd och utvecklande att få jobba tillsammans med en talpedagog även i den dagliga verksamheten.

Delaktig i vardagen

– Tack vare att talpedagogen är delaktig i vår vardag på avdelningen kan vi tillsammans utforma verksamheten så att både barnen med språkproblematik och de andra barnen på avdelningen ska få maximala utvecklingsmöjligheter. Det är oerhört givande och utvecklande för oss pedagoger, men framförallt märker vi att det är ett oerhört bra koncept för barnen på avdelningen.

Hon uttrycker att det blir mer på barnens villkor. När talpedagogen är närvarande under en hel dag är det lättare att vara mer flexibel och kunna läsa av hur och när man ska ge barnen stöd såväl i grupp som enskilt.

Struktur och tecken som stöd

Det som utmärker avdelningen Ekorren är att arbetet här är oerhört strukturerat. Tillsammans med talpedagogen Magdalena har personalen utformat ett tydligt veckoschema.

– Jag kommer hit tre gånger i veckan och då jobbar jag både gruppinriktat och enskilt med språkträning för de barn som behöver det. Hela vårt arbetssätt här bygger på tät kommunikation; mellan vuxna och barn, mellan barnen och mellan oss vuxna. Vi kan nog tyckas övertydliga för utomstående, men det ingår i hela vårt pedagogiska förhållningssätt, säger Magdalena, som berättar att personalen hämtar mycket inspiration från bland annat Bornholmsmodellen och TRAS.

All personal på avdelningen har utbildning i och jobbar med tecken som stöd, TAKK, samt visuellt stöd i form av bland annat bilder för att förstärka barnens tal, språk och kommunikation. Lärplattor med specifika appar för språkträning är ett annat hjälpmedel.

– Vi har färre barn per personal på vår avdelning. Men det behövs då vi även ska klara att jobba individuellt anpassat med de barn som har språkstörningar i vid gemensamma gruppaktiviteter. Det krävs en hög grad av lyhördhet och flexibilitet för att både förstå och dagligen möta de behov som språkbarnen har, parallellt med att vi ska bedriva en bra vardaglig verksamhet som är utvecklande för alla barn på vår avdelning. Det är en stor utmaning, men oehört stimulerande och utvecklande även för oss som personal, intygar Charlotte.

Vi lägger till

Talpedagogen Magdalena berättar att det är viktigt att avdelningen jobbar med språkträning utifrån en allmän nivå så att alla barn kan delta. Sedan lägger de till olika saker och kan på så sätt även ge extra stöd, såväl i grupp som individuellt.

– Men det fina är att alla barn gynnas. Vi har t ex barn som har ett annat hemspråk, de får också en språklig ”skjuts” genom att gå på den här avdelningen. Tack vare att vi ofta använder tecken så lär sig alla barn det, en extra kunskap som inte är tung att bära, säger Magdalena och visar några tecken som hänger på en tavla tillsammans med bilder på ljus i olika varianter.
Charlotta berättar att avdelningen lägger extra vikt på att jobba i projekt och med gemensamma teman.

– Utöver leken blir de gemensamma projekten en brygga mellan barnen. Här möts de utifrån individuella behov, men med ett gemensamt mål. Vi bygger hela tiden innehållet i projekten med mål att kunna maxa kommunikationen. Att jobba integrerat innebär att vi plussar på helt enkelt.

Tid för reflektion

Självfallet krävs det god planering och eftertanke. Men båda betonar att de har bra förutsättningar i jobbet för såväl vidareutbildning och planeringstid och inte minst reflektionstid.
Det senare ser både hon och Magdalena, som oftast är med under reflektionstiden, som en stor tillgång.

– Att vi kan avsätta tid för reflektion gör att vi alltid jobbar målmedvetet. Här finns tid för pedagogiska samtal, något vi saknade tidigare. Nu hinner vi prata om varför vi gör en viss sak och hur det fungerar för barnen, både i gruppen och enskilt. Reflektionen ger oss möjlighet att vara extra uppmärksamma på vårt arbetssätt och våra metoder. Det är verkligen en bra ventil och en källa till återhämtning och utveckling i jobbet, konstaterar Charlotte och tittar på klockan. Det är dags för ett mellis och sedan utgång och den ständig efterlängtade leken på gården. Även det som punkter i det väl planlagda veckoschemat som krävs för att skapa såväl systematik, träning och inte minst tid för den lärande leken.

Kommentera

E-postadress publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*
*
*

Vill du veta mer om Fugans språkutvecklande arbete?

Kontakta Charlotte Hjelm-Bäck!

Tipsa oss

Ge oss gärna uppslag till nya artiklar!