Hårda och mjuka resurser till nyanlända barn och ungdomar

Det är hårt tryck på Huddinges skolor när de i höst tar emot hundratals nyanlända barn och ungdomar på flykt. – Skolorna lyckas lösa nästan allt. Till och med de som aldrig förr har tagit emot nyanlända klarar det, säger Mona Lifwergren, chef för Resurscentrum som samordnar mottagandet.

Mona Lifwergren är enhetschef på Resurscentrum för nyanlända, som stöttar förskolor, grundskolor och gymnasier när de tar emot nyanlända barn och ungdomar. I staben ingår fyra kuratorer, två skolsköterskor, två pedagoger och en dari-språkig tolk.

Det är ett jobb där många bollar ska hållas i luften, där en hel del av bollarna måste hanteras på uppstuds – och där bollarna är både hårda och mjuka.

Siffror och känslor

Det handlar delvis om hårda siffror: om att räkna elever och lärare, att kartlägga elevers kunskaper med hjälp av tester och att dammsuga skolorna i jakt på plats för enskilda elever eller hela grupper. Men det handlar också om känslor: om att hantera personalens frustrationen över att en del ungdomar inte kan få den utbildning de hoppas på.

De nyanlända eleverna har mycket varierad bakgrund. Det finns de som kommer med sin familj, kanske på flykt från Syrien, och som har en gedigen skolbakgrund. Om de är i grundskoleåldern kan de ofta snabbt börja i en ordinarie klass.

På gymnasiet kan de i en del fall klara av språkintroduktionen på ett år och sedan söka till ett nationellt gymnasieprogram. Särskilt snabbt kan det gå om de kan erbjudas extratimmar i svenska och även läsa andra skolämnen parallellt. Sedan är de på spåret till ett svenskt vardagsliv.

Rutiner och trygghet

Men de flesta av de barn och ungdomar som kommer till Huddinge kommer utan sin familj och har inte mycket skolbakgrund. De är ofta pojkar i gymnasieåldern, uppväxta i Iran men med bakgrund i Afghanistan. Det är vanligt att de inte har gått i skolan, eller bara har gått i koranskola, och ungefär 12 procent kan inte läsa och skriva ens på sitt modersmål.

Vad kan kommunen göra för att en sådan nyanländ kille ska växa upp och kunna försörja sig i Sverige?

– De behöver få börja skolan så snart som möjligt för att få rutiner och trygghet. Sedan behöver de tillgång till kurator. Och de behöver ett tryggt boende som de inte måste flytta ifrån, helst ett mindre boende eller ett familjehem.

Utmaningen: lokaler och lärare

En utmaning inför hösten är att hitta lokaler och lärare till gymnasiet. Ett femtiotal ungdomar stod i månadsskiftet augusti-september utan lärare inför skolstarten. Några av dem var helt nyanlända men de flesta har placerats i olika boenden i Huddinge av Stockholms kommun.

Özgül och Mona

– Det är tufft att rekrytera, vi kan tro att vi har hittat rätt lärare men sedan blir de erbjudna högre lön i en annan kommun, säger Resurscentrums chef Mona Lifwergren (t h), här tillsammans med pedagogen Özgül Alce.

 

Det som framför allt saknas är lärare i svenska som andraspråk (SVA), men även andra nyckelpersoner kan vara svåra att få tag i. Ett exempel är studiehandledare, en yrkeskategori som inte är lärare utan har andra ämneskunskaper och vars uppgift är att handleda elever på deras modersmål i olika ämnen. Bristen på studiehandledare gör att kommunen nu söker alternativa lösningar, till exempel handledning via internet av en studiehandledare i en annan kommun.

Språkutveckling nyckeln

Språkutveckling är nyckeln på alla plan. Alla lärare, inte bara i svenska, har i uppdrag att arbeta språkutvecklande. Det innebär till exempel att ämneslärare bygger upp sin egen bank av viktiga begrepp som de sedan översätter till elevernas modersmål, berättar Özgül Alce, samordnande pedagog för grundskolan.

– Vissa ord är samma på olika språk, det ger ofta fina gruppdiskussioner, säger Özgül Alce.

Inom exempelvis matematiken försöker man också komma bort från räknandet i boken för att istället samtala bland annat om olika möjliga resultat av tärningskast.

Alla lärare har inte utbildning i att arbeta språkutvecklande, men förstelärarna i svenska och SVA har i uppdrag att handleda dem.

Dilemman tynger personalen

Något som oroar Mona Lifwergren är att en del ungdomar har hunnit fylla 18 år när de är klara med sin språkintroduktion. Om de då inte har fått uppehållstillstånd utan fortfarande väntar på besked så har de inte rätt att söka till något gymnasieprogram och inte heller till vuxenutbildning (tidigare Komvux).

– Vi vet inte hur det ska gå. Vi känner att vi lurar dem när vi säger att ”var duktig och plugga nu så går det bra”. Man blir berörd eftersom man är engagerad – och det måste man vara i det här jobbet.

Sådana dilemman tynger personalen. På Resurscentrum får medarbetarna handledning av professionella hos St Lukasstiftelsen.

– Det kommer lärarna också att behöva nu, säger Mona Lifwergren.

Sommarskolan mötesplats

Samtidigt finns det mycket som är hoppfullt. Huddinges gymnasieskolor har satsat på att få till möten mellan de nyanlända och etablerade ungdomar. På Sjödalsgymnasiet har elever i årskurs 3 skrivit sina gymnasiearbeten tillsammans med elever på språkintroduktion.

En annan mötesplats har varit sommarskolan för nyanlända. Språkundervisning på förmiddagarna följdes av fritidsaktiviteter ledda av fritidsledare och sommarjobbande Huddingeungdomar, många av dem med samma modersmål som de nyanlända. Tillsammans besökte de idrottsföreningar, simmade, seglade, paddlade, fiskade och sjöng gatumusik. De nyanlända fick glömma sina problem och de svenska ungdomarna fick lära sig ta ansvar.

– Våra sommarjobbare växte socialt. Det har de med sig i skolan under året som kommer, säger Mona Lifwergren.

Text och foto: Katarina Bjärvall


Fakta/Nyanlända barn och ungdomar i Huddinge

Alla Huddinges fyra gymnasieskolor och nästan alla 29 grundskolor tar emot nyanlända elever. Var eleverna placeras beror på deras och familjernas val. Tillgången till personal och lokaler spelar också roll.

Den största elevgruppen nyanlända i Huddinge är gymnasieungdomar. De går först igenom programmet språkintroduktion där de läser svenska och gradvis även andra skolämnen. Efter språkintroduktionen är de behöriga att söka till gymnasiets ordinarie program eller något annat introduktionsprogram.

Grundskolebarn i åldrarna förskoleklass och årskurs 1 placeras direkt i vanlig klass. Äldre grundskoleelever får i de flesta fall gå i förberedelseklass för att sedan gradvis slussas ut i vanliga klasser, först i ämnen som idrott, musik och slöjd, sedan i andra skolämnen och sist i svenska. På exempelvis Annerstaskolan, där det talas många språk, går fler nyanlända i förberedelseklass än på andra skolor eftersom de lär sig mer svenska i förberedelseklassen.

Kommentera

E-postadress publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*
*
*

Vill du veta mer RCN:s arbete med nyanlända?

Kontakta RCN via deras gemensamma brevlåda