Läsgrupper stärker eleverna i läsning och kommunikation

Under ett år har gymnasiesärskolan på Östra Gymnasiet arbetat med ett läsprojekt för att stärka eleverna i läsförståelse och kommunikation. Resultaten har inte låtit vänta på sig: – Vid bedömningarna av våra elever ser vi att de utvecklas mer än vi någonsin kunde tro, läsglädjen går inte att ta miste på, säger Lill Sallstedt, speciallärare på Östra Gymnasiet.

Tisdagar är det läsgrupp på schemat på gymnasiesärskolan Östra Gymnasiet. Eleverna, som är uppdelade i fem årskursblandade grupper, varav den ena är en ordbildsgrupp för de som saknar läsförmåga, är alla fokuserade. Stämningen i grupperna är positiv och koncentrerad.

John och Martin har just fått två meningar utlagda på bordet framför sig. En mening lyder: ”Det dundrar ute”. Eleverna börjar prata om de enskilda ordens betydelse, men också om vad meningen i sin helhet. De är helt fokuserade på uppgiften och engagemanget går inte att ta miste på. Kalle som sitter lite för sig väljer att teckna en blixt och åska. På så sätt är även han delaktig i diskussionen.

Martin, som går första året och John, som går fjärde tycker det är jättekul med läsgrupperna och säger att de blivit mycket bättre på att läsa, något som lärare Lena Ramberg Sörensen är snabb att intyga. Lill Sallstedt lyssnar på eleverna när de diskuterar vad meningen de läst betyder.

Martin, som går första året och John, som går fjärde tycker det är jättekul med läsgrupperna och säger att de blivit mycket bättre på att läsa, något som lärare Lena Ramberg Sörensen är snabb att intyga. Lill Sallstedt lyssnar på eleverna när de diskuterar vad meningen de läst betyder.

Läsförmågan ökar

– Läsprojektet handlar lika mycket om att träna läsning som kommunikation. I stort sett samtliga elever har ökat sin läsförmåga avsevärt, men också tränats och stärkts när det gäller att våga kommunicera; att hävda sin mening om vad man gillar, ogillar och tycker är rätt och fel.

Projektet på skolan startade för ett år sedan, efter inspiration från boken:” Läsförståelse genom strukturerade textsamtal – för elever som behöver särskilt stöd.”

– Några av oss pedagoger läste boken och tyckte modellen där verkade intressant. Det i kombination med att vi ville stärka eleverna när det gäller läsförståelse och kommunikation blev starten för vårt eget läsprojekt här på skolan, berättar Lill Sallstedt.

Tillsammans med specialpedagogen Göran Christersson på skolan, mejslades en egen modell fram. Den är i stora drag en mix av två olika modeller för läsförståelse: Läsförståelse och Reciprok (ömsesidig) undervisning.

– Det är oerhört viktigt att den här målgruppen tränas i läsning så även de kan vara delaktiga i samhället. I dagens textsamhälle är det än viktigare än förr med läsförståelse, menar Lill Sallstedt.

Martin, som går första året och John, som går fjärde tycker det är jättekul med läsgrupperna och säger att de blivit mycket bättre på att läsa, något som lärare Lena Ramberg Sörensen är snabb att intyga.

– Läsgrupperna är schemalagda tre gånger i veckan. Det i sin tur gör att alla elever blir bedömda, och att vi kan följa deras utveckling på ett bra sätt, säger hon.

Felix har en lektion i läsning. Med hjälp av ordbilder berättar han om det han läser och ser.

Felix har en lektion i läsning. Med hjälp av ordbilder berättar han om det han läser och ser.

Läsa med hela kroppen

I en annan läsgrupp är det elever som har kommit lite längre i sitt läsande, och som jobbar med svårare ord och längre texter. Men tekniken är den samma. Textavsnitt på pappersremsor på bordet framför eleverna.

– Vi vill att eleverna ska lära sig läsa med hela kroppen. Det ska vara ”hands on”. Textremsorna som läggs på borden gör läsningen mer fysisk, betonar Lill Sallstedt och förklarar vidare att det är viktigt att det är vardagsnära och aktuella ämnen som eleverna får jobba med.

Dagens texter i denna läsgrupp handlar om Hungerspelen. På bordet ligger även en bild från senaste filmen. En av texterna och bilden handlar om de tre fingrarna, som när de höjs är en symbol för protest i ”Hungergames”-triologin.

Susanne Fransson, lärare för gruppen, har fullt upp med att leda diskussionen som följt av texten. Alla elever är delaktiga i samtalet och visar livfullt hur protestsymbolen ska tecknas. Dessutom lyfts nya ord fram, till exempel ordet provocerande.

– Vi använder oss inte av begreppet svåra ord, utan säger istället nya ord, allt för att öka elevens nyfikenhet och lust att lära, säger Susanne Fransson och betonar att skolans läsprojekt inte är speciellt arbetskrävande för pedagogerna:

Noggrann planering

– Vi använder oss bland annat av den lättlästa tidningen 8 dagar för att hitta teman och lättläst text. Vi planerar noga vad det är eleverna ska jobba med. Att hitta och kopiera bra material tar inte speciellt mycket tid, och pappersremsorna kostar nästan ingenting. Ytterligare plus med läsprojektet är att eleverna blivit mer samhällsorienterade, något som även föräldrarna förmedlat till skolan.

Samtliga pedagoger på skolan som jobbar med läsprojektet är också överens om att läsgrupper är ett stimulerande arbetssätt för alla. Det blir mycket samtal och tät kontakt såväl mellan eleverna och mellan oss pedagoger och elever.

– Jag tror vi lär känna varandra än mer, vilket är en ytterligare bonus, säger Lill Sallstedt.

Något som både Susanne Fransson och Lena Ramberg Sörensen håller med om.

– Vi tycker det är lika kul som eleverna. När eleverna gör så stora framsteg som de gjort under det här året, är det fantastiskt roligt. Att till exempel se en tidigare liten tyst kille börja läsa högt och våga argumentera om olika saker, eller hur en elev som jobbar med bilder verkligen förstår vad det är för ord, då blir vi än mer övertygade om att vårt läsprojekt är utvecklande och stärker elevernas självkänsla.

Läsprojektet på Gymnasiesärskolan Östra handlar lika mycket om att träna läsning som kommunikation. I stort sett samtliga elever har ökat sin läsförmåga, men också tränats och stärkts när det gäller att våga kommunicera, säger speciallärare Lill Sallstedt, som lyssnar på när Elsa läser en mening på en textremsa. – Det är jättekul att läsa, konstaterar Elsa.

Läsprojektet på Gymnasiesärskolan Östra handlar lika mycket om att träna läsning som kommunikation. I stort sett samtliga elever har ökat sin läsförmåga, men också tränats och stärkts när det gäller att våga kommunicera, säger speciallärare Lill Sallstedt, som lyssnar på när Elsa läser en mening på en textremsa.
– Det är jättekul att läsa, konstaterar Elsa.

Gymnasiesärskolan Östra Gymnasiets bästa tips för att starta upp läsgrupper:

  • Gör det enkelt, då kommer man igång.
  • Använd textremsor, de ska vara på en sådan nivå att det passar alla elever, hellre för enkelt än för svårt.
  • Ta vardagsnära och aktuella exempel så att eleverna känner att det angår dem.
  • Viktigt att det är schemalagda lektioner, att det är bedömningsbart.

Lästips:

  • ”Läsförståelse genom strukturerade textsamtal – för elever som behöver särskilt stöd”, av Monica Reichenberg och Ingvar Lundberg.
  • ”Läsning ur ett helhetsperspektiv”,” Aktiva läsare”, samt ”Öva läsförståelsen från starten – Att läsa mellan raderna-öva läsförståelse”. Samtliga tre böcker av Lena Franzén.

Fakta – två olika modeller av läsförståelse

Läsförståelse, LF

Där får eleverna öva på tre olika typer av frågor som kräver tre olika svar:

  • svaret framgår direkt av texten
  • svaret kräver att man söker i texten
  • svaret finns inte explicit uttryckt i texten( läsa mellan raderna).

Exempel på övning:

”Bo satt i en gammal gungstol. Han gungade kraftigare och kraftigare. Plötsligt satt han på golvet.”

Frågor:

  1. Vad för slags stol satt Bo i?
  2. Vad gjorde Bo när han satt i stolen?
  3. Varför satt Bo plötsligt på golvet?

Exemplet är från Lena Franzéns bok: ”Läsförståelse”.

Reciprok (ömsesidig) undervisning, RU

Där får eleverna öva på fyra strategier:

  • att förutsäga
  • att ställa frågor
  • att reda ut oklarheter
  • att sammanfatta.

1 kommentarer

Kommentarrubrik

Lena Mattsson

Lena Mattsson

Mycket glädjande, intressant och viktig artikel som bör sporra Östra Gymnasiet vidare i detta angelägna arbete. Det var så roligt att förutom den intressanta texten också få ta del av de levande och illustrerande bilderna från undervisningen. Ser fram emot att få höra vidare om detta viktiga projekt, förhoppningsvis på nästa "Huddinge Visar" i höst!

Svara

Kommentera

E-postadress publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*
*
*

Vill du veta mer om läsprojektet på gymnasiesärskolan på Östra gymnasiet?

Skicka ett e-postmeddelande till Lill Sallstedt genom att klicka på kuvertet.

Tipsa oss

Jobbar du med ett läsprojekt som du vill berätta om?