Ökad språkmedvetenhet ger bättre resultat på Visättraskolan

– Vi har tagit ett helhetsgrepp på arbetet med språkutveckling hos oss, sedan två år omfattar det samtliga lärare i alla ämnen på vår skola. Vårt mål är att föra in ett språkmedvetet förhållningssätt rakt över i alla ämnen. Når vi dit får vi med automatik en kvalitetshöjning på hela vår undervisning, säger Semira Vikström, rektor på Visättraskolan.

Dounya-ochSemira-600px

På Visättraskolan arbetar man mot målet att få språkutvecklingen att löpa som en röd tråd i undervisningen, för alla lärare.

 

Och redan nu kan hon utläsa resultat av satsningen, som hon beskriver som helt avgörande för att öka elevernas möjlighet till måluppfyllelse i alla ämnen.

–Vi jobbar extremt systematiskt. Parallellt med en övergripande verksamhetsplan, har vi gått ner på djupet med en utvecklingsplan för de tre prioriterade områdena i Huddinge kommun – matematik, IT i undervisningen och språkutveckling. För att markera vikten av vårt arbete med de tre prioriterade områdena har vi också lagt särskilt ansvar för det dagliga arbetet med utvecklingsplanerna på våra förstelärare. Något som fungerar väldigt bra, säger Semira Vikström, och slår sig ner i den hemtrevliga soffgruppen i de nyrenoverade lokalerna tillsammans med biträdande rektor Dounya Hayyoun.

–När vi beslutade oss för att prioritera det kollegiala lärandet på skolan schemalade vi två timmar i veckan till pedagogiska diskussioner. Två tillfällen i månaden avsätts för den pedagogiska plattformen, och två till för hur vi ska kvalitetssäkra det språkutvecklande arbetet. Vi strävar hela tiden efter att få en likvärdighet inom skolan. Ett språkutvecklande arbete ska inte vara ett enskilt ämnes eller en enskild lärares ansvar, utan det språkutvecklande perspektivet ska finnas som en röd och tydlig tråd i allt arbete på skolan, säger Dounya Hayyoun.

Gemensam utgångspunkt

För att alla skulle ha en gemensam utgångspunkt köpte skolan inför läsåret 2014/15 bland annat in boken: ”Stärk språket, stärk lärandet: språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet” av Pauline Gibbons till alla lärare.

–Den visar på ett tydligt sätt hur man kan arbeta för att stärka både språk- och kunskapsutveckling. Tack vare att vi läste boken samtidigt fick vi något gemensamt att utgå från. Vi hade inte varit där vi är idag, om vi inte avsatt tid för lärarna att arbeta med språkutveckling på ett systematiskt sätt, betonar Semira Vikström och visar en ämnesplanering för den här terminen, där de språkliga kraven är tydliggjorda inom respektive arbetsområde.

–Första året var det viktigt att fylla på med mer kunskap och teori kring vad språkutveckling innebär. Men efterhand såg vi att lärarna ville jobba mer praktiskt och tillämpa det de läst och diskuterat sig fram till. Därför blev det en naturlig övergång till mer praktiskt arbete med lärargruppen och tillämpning i klassrummen år två, berättar Dounya Hayyoun och fortsätter:

– Genom att vi skapat förutsättningar att lära av varandra så har vi höjt den kollegiala kunskapsnivån, något som självfallet på sikt ökar elevernas resultat, vilket är både dagligt fokus och målet med vårt språkutvecklande arbete, säger hon.

Stärka varandra

En viktig del i arbetet har varit att formulera tydliga språkliga krav inom alla arbetsområden. Varje lärare ska veta vad som förväntas och hela tiden tänka på hur man arbetar med språket, oavsett ämne. En annan utvecklande faktor och en del i kvalitetsarbetet är att förstelärarna får spegla lärarnas undervisning. Arbetet med speglingarna kommer att utvecklas med att alla lärare ska få spegla varandra.

–Det sista bygger självfallet på att vi har en trygg personalgrupp på vår skola. Att spegla varandras arbete och ge respons handlar inte om att hitta brister utan om att stärka varandra i arbetet och hitta bra arbetssätt som man kan dela med sig av, säger Dounya Hayyoun.

Och Semira Vikström förtydligar att Visättraskolan inför det här läsåret haft en stor fördel av att inte ha haft någon personalomsättning:

–Det är ett guldläge. Vi behöver inte börja om med enskilda lärare utan alla är med på samma tåg. Har man stor personalomsättning är det svårt att kvalitetssäkra att vi jobbar lika inom skolan, säger hon och poängterar också hur viktigt det är att pedagogerna känner att de har tillräckligt med tid för sitt uppdrag.

Både hon och Dounya betonar hur avgörande de fasta tiderna för pedagogiska diskussioner och specifika samtal kring språkutveckling har varit för att kunna utveckla det språkutvecklande arbetet på skolan.

Förstå alla ord

– En del i det vi eftersträvar är att alla lärare hela tiden ska ha i ryggmärgen att alla elever ska förstå innebörden i orden vi använder, oavsett ämne. Har man inte språkförståelsen så går det inte att tillgodogöra sig ämneskunskap, säger Dounya bestämt.

Hon menar att det inte bara handlar om att gå igenom ämnesspecifika begrepp, utan man också måste gå igenom ord som kan ses som självklara utifrån en viss referensram. Ordet ”koja” förekom till exempel som utgångspunkt för en skrivuppgift på ett nationellt prov när dessa genomfördes i årskurs 5. Flera elever visste då inte ordets innebörd, vilket gjorde att de inte heller kunde utföra uppgiften på bästa sätt.

– När vi diskuterar pedagogik och undervisning är det oerhört viktigt att ha i åtanke vilken bakgrund våra elever har och vilka referensramar som vi utgår ifrån, säger Dounya.

Semira menar att det också handlar om att skapa ett tillåtande klimat på skolan, där alla vågar fråga och ifrågasätta.

– Det i sin tur handlar återigen om trygghet. Är man trygg vågar man fråga och visa att man inte förstår. Dit vill vi nå och det gäller även det kollegiala klimatet. Men framförallt är det viktigt att eleverna vågar fråga, säger Semira.

Visättraskolan har elever med många olika språkbakgrunder, då är det extra viktigt att stärka det svenska språket och ordförståelsen. Med två förberedelseklasser följer också extra utmaningar att stärka det språkutvecklande arbetet.

Röd tråd i undervisningen

Målet är att alla lärare på hela skolan alltid har språkutvecklingen som en röd tråd i undervisningen. Det är helt enkelt ett måste för att få en skola för alla elever, säger Semira Vikström med eftertryck.

Och vägen till ökad måluppfyllelse på Visättraskolan är det systematiska kvalitetsarbetet, menar hon. Något som lärarna på Visättraskolan numera är vana vid.

– Uppföljning eller avstämning ser vi som ett sätt att höja kvaliteten på skolans undervisning. Det kan ske genom att vi från skolledningen deltar i undervisningen och ger feedback, men det kan också vara kollegor som utbyter erfarenheter genom att delta i varandras undervisning. Genom att öka det kollegiala lärandet, som vi nu bland annat gjort vad gäller språkutveckling, får alla våra elever högre kvalitet på undervisningen och ytterst en ökad chans att nå sina mål i varje enskilt ämne. Något vi redan ser av resultaten, säger Semira Vikström.

Kommentera

E-postadress publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*
*
*

Vill du komma i kontakt med Visättraskolan?

Tipsa oss

Vilka erfarenheter vill du dela med dig av kring hur du/ni arbetar med språkutveckling? Berätta!