”Vi är som deras Lexin!”

På Sjödalsgymnasiet är det lugnt och svalt så här en vardag i slutet av juni. De trettio elever som anmält sig till sommarskola för nyanlända har ännu inte kommit. En halvtimme innan dagens första lektion börjar, samlas lärarna och de sju sommarjobbarna för att gå igenom dagens och veckans planering.

Det är glad stämning och man lyssnar in och stämmer av med varandra. Sommarjobbarna ska nu på sommarskolans tredje och sista vecka få hålla varsitt lektionspass på ett visst tema. Men vad tror de att eleverna behöver träna mer på?

– Jag tror att de har mycket problem med grammatiken, säger Ehsan och många av de andra håller med.

Sommarjobbare som själva varit nyanlända

Det är andra året som Huddinge kommun anordnar sommarskola för nyanlända ungdomar som ska börja på ett språkintroduktionsprogram på gymnasiet i augusti. Sommarskolan ger dem ökade kunskaper i svenska på kort tid, något som underlättar när de kommer till gymnasiet. Nytt för i år är att sommarskolan tar hjälp av ungdomar som själva var nyanlända förra året. Tre av sommarjobbarna gick på sommarskolan i fjol och tillsammans med fyra andra sommarjobbare agerar de lärarassistenter och tolkar för årets elever. Tillsammans talar de sju olika språk: pashtu, dari, arabiska, persiska, tigrinja, franska och engelska och är därför till stor hjälp i att förklara och stötta elever när det uppstår frågor eller svårigheter.

Özgül Alce och Margareta Nygren undervisar på sommarskolan

Özgül Alce och Margareta Nygren undervisar på sommarskolan

Lärarna Margareta ”Maggan” Nygren, pensionerad lärare som jobbar extra med sommarskolan, och Özgül Alce, pedagog på Resurscentrum för nyanlända, diskuterar vidare med sommarjobbarna om upplägget för lektionerna.

Genuint engagemang och motivation

De vill lära eleverna mer om prepositioner, verb, månader, veckodagar, ordningstal, årstider, klockan, ord för innehållet i ett hus, färger och kläder, ord för mat och väder, träna på uttal… Listan kan göras lång och det går inte att ta miste på entusiasmen de känner inför att lära ut. De här tre veckorna har gått snabbt tycker de allihop.

Eleverna börjar strömma in i klassrummet. I den här gruppen går elever från Syrien, Afghanistan och Eritrea – alla kan få hjälp på sitt modersmål av sommarjobbarna, som nu delat upp sig i två grupper.

Lektionen börjar med att Maggan frågar vilken dag, datum och månad det är och vilket väder det är ute. Eleverna i sommarskolan svarar ivrigt och unisont på frågorna. Det är tydligt att de gärna vill prova på sina nya kunskaper. Framför oss vänder sig en elev om, ler och säger ”Trevligt att träffas!” till oss. Sedan följer gemensam lästräning för alla och genast kommer det frågor.

– Han undrar varför ”g” låter som ”j” ibland, säger Salma, som är en av sommarjobbarna. Det bara är så, det är grammatik! skrattar hon.

Sommarskolan värdefull för sommarjobbarna

På rasten pratar vi med Ashraf, Rahwa och Salma, som själva var elever i sommarskolan förra året. Som nyanlända kunde de knappt någon svenska alls. Nu går de på Huddingegymnasiets språkintroduktionsprogram och sommarjobbar som tolkar i sommarskolan. De har varit i Sverige i mellan 14 månader och två år.

– Det var roligt att gå sommarskola förra året, säger Salma. Det hjälpte oss mycket och underlättade när vi började på SPRINT (språkintroduktion). Om eleverna tycker att svenska är ett svårt språk, är vi ett bra exempel för dem. De ser att om de kämpar så går det bra.

-Grammatiken är svårast när man är ny i Sverige, säger Ashraf, men det finns olika hjälpmedel. Som en översättningsapp.

Eleverna tränar på verb

Eleverna tränar på verb

De är noga med att vara hjälpsamma, snälla och att ge tips till eleverna, men de behöver också tålamod. Eleverna i sommarskolan är bara något yngre än de själva och tappar ibland koncentrationen till något annat eller ner i sin telefon. Samtidigt är det lättare när alla är som kompisar med varandra, tycker de.

-Men ibland kallar de oss för lärare, säger Rahwa och Salma fyller i:
-Vi är som deras Lexin! Ibland frågar de varför vi inte kan hjälpa dem med alla ord.

De säger också att de känner ett större ansvar i år när de är lärare, än när de var elever.

-Vi måste dyka upp på lektionerna och komma i tid, för elevernas skull, säger Salma.

Ashraf, Salma och Rahwa tycker att det är roligt att jobba på sommarskolan och att få lära känna nya människor, men ingen av dem ser sig som lärare i framtiden. De har andra drömmar. Ashraf vill bli tandläkare, Rahwa sjuksköterska och Salma kanske tolk.

– Men det är svårt. Det är lättare om man har svenska som modersmål, säger Rahwa.

Håller i egna lektioner

Det har blivit dags för sommarjobbarna att hålla sina egna lektioner. Salma och Rahwa ska lära fem elever mer om verb.

– Vad är verb? Kan någon ge ett exempel? säger Salma.
– Jag äter, jag åkte? säger en elev.
– Ja, äta, åka, simma. Verb är någonting man gör, förklarar Salma på svenska.

De delar upp eleverna i två grupper och förklarar på elevernas eget språk vad de ska göra, blandat med svenska.

– I infinitiv form av verb måste du ha ”att” framför. Presens använder man för nutid, säger Salma. Nästan alla verb slutar på ”a”, t ex simma. Dåtid är igår. Framtid är ”jag ska simma”.

Eleverna är engagerade och vill verkligen förstå. De ställer frågor för att försäkra sig om att de har förstått rätt.
– Ja, nästan rätt! Försök en gång till!, uppmuntrar Rahwa.

I ett annat klassrum sitter Ashraf med fem elever som vill lära sig ord för mat.

Sommarjobbare

Ashraf är en av sommarjobbarna

Han visar eleverna kort med bilder på olika typer av mat.

– Ni ska skriva ordet för att komma ihåg, på svenska och på ditt språk. Om ni inte vet kan ni fråga mig. Det här är frukt, gillar ni frukt? frågar Ashraf. Vad gillar du för frukt? Vi går laget runt så får ni berätta.

Stämningen är lugn och eleverna hjälper varandra att komma på orden och att säga vad de heter på sitt eget språk. Ashraf förklarar och berättar om korten.

De kommer fram till att vissa ord låter likadant på persiska, arabiska, svenska, pashtu och dari, som ”ananas” till exempel.

Ashraf parar ihop kort som hör ihop: te och socker, ris och salt. Han är duktig på att få eleverna att prata om mer än det ord som visas på kortet.

-Vem kan laga ris? Kan du förklara hur du gör? frågar han. Ja, det är svårt, men försök!

Två nya elever hittar in till gruppen, stolar ordnas snabbt fram och de får förklarat för sig vad de ska göra. De är nyfikna på nästa bild, ivriga att gå vidare. Eleverna har svårt att hålla händerna från de kort som ligger på bordet.

-Nej, de kan vänta, Ashraf lägger handen över korthögen. Vi har pratat om mat, nu ska vi prata om dricka. Den här är min favorit – vad är det?

-Mjölk!

Aktiviteter lär eleverna om närsamhället

Efter förmiddagens lektioner och lunchen väntar eftermiddagsaktiviteter. Hittills har eleverna fått prova på simning, gå på guidad tur i Stockholm, bowla, paddla kanot på Björnö och att fiska. Imorgon hägrar ett besök på Gröna Lund, något som alla ser mycket fram emot.

– När vi var inne i stan fick vi guida, säger Salma. Aktiviteterna på eftermiddagarna är också ett sätt för eleverna att lära sig språket och de får veta mer om kända platser i Stockholm.

Ett sommarlov kan vara långt, speciellt när man är nyanländ. Därför är sommarskolan väldigt betydelsefull för eleverna och det är stor efterfrågan från nyanlända elever, både på grundskolan och på gymnasiet. Sommarskolan har också genererat till nya vänskaper som betyder mycket när man är ny i ett land.

– Sommarjobbarnas insats betyder mycket, de är ett stöd och en fingervisning för eleverna om hur mycket man kan utveckla sitt språk efter 1-2 år i Sverige, säger Özgül Alce, på RCN. Det kan vara svårt att se sin egen utveckling när man lär sig ett nytt språk. Här stärks sommarjobbarna eftersom de nu kan hjälpa andra och de får ett bevis på att deras språk är så pass bra.

Jobbet innebär också ett utvecklingsmoment för sommarjobbarna som får fundera på hur man förklarar något när språket inte räcker till.

– Det är något vi lärare gör hela tiden på svenska (och kroppspråk) och ibland på andra språk, att förklara och beskriva något nyanserat och på olika sätt. Med åren har man fått lära sig nyckelord på många olika språk, säger Özgül.


Mer om sommarskolan

På Instagram kan du se bilder från sommarskolan på kontot sommarskola_samkraft_sprint
Förra årets skrev bland annat DN om sommarskolan.

Kommentera

E-postadress publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*
*
*

Vill du veta mer om sommarskolan?

Kontakta Resurscentrum för nyanlända

Tipsa oss