Barnens nyfikenhet fick styra utmanande rymdprojekt

Under hösten arbetade avdelningen Glöden på Eldens förskola med temat ”Jag och mitt Huddinge”. Därefter har de vänt blicken uppåt och hamnat i rymden och allt det som finns runtomkring.

Pedagogerna på Glöden

Annike Wiberg, Lina Körnemark, Anna Fredricsson, Anna Bäckström och Rania Zalloum

 

– Vi tänkte att en naturlig väg att gå vidare med ”Jag och mitt Huddinge” skulle vara ”Vi och vår värld”, det vill säga att vi blickar ut över omgivningarna runt Huddinge och kanske till och med Sverige, säger Annike Wiberg.

Pedagogerna märkte snart att det fanns ett annat perspektiv på temat när några av barnen var nyfikna på svarta hål och gjorde rymdhjälmar av papper. Tillsammans blickade de allt längre ut från Huddinge och jorden. Där såg de solen och månen först och hamnade till sist i rymden och vårt solsystem.

– Vi bad barnen beskriva hur jorden ser ut för den som inte kan se, något de genast gjorde genom att beskriva sin närmiljö med berg, stenar, hav och himmel, säger Rania Zalloum. Barnen skapade jorden och funderade över hur den ser ut inuti och om vi bor i jorden eller på jorden?

Modellen av Huddinge

Höstens modell av Huddinge, där projektet började

Projektet gav upphov till frågor

Åsikterna gick isär, några av barnen tänkte sig att jorden innehåller en magnet som håller oss kvar på den, andra menade att jorden innehåller eld som kommer ut i vulkaner då och då.

Frågorna var många. ”Varför snurrar jorden och inte vi?”, ”Var är det ljust när det är mörkt hos oss?”, ”Kan man åka till jordens slut?” Pedagogerna lät barnens nyfikenhet som föra arbetet framåt.

Solsystemet av ballonger

Solystemet av ballonger

 

De har sedan knutit ihop projektet genom att återgå till vad som händer på vår jord i naturen och hur vi påverkas av solen. I det soligaste fönstret har barnen ställt äppelkärnor som de har planterat. Då lade de märke till att de behöver mycket vatten. Det ledde i sin tur till tankar kring vattnets kretslopp.

– I den ”fria leken” ser vi ofta hur barnen bearbetar all den kunskap de erövrat genom vårt projektarbete, säger Lina Körnemark.
Konstpedagog Anna Bäckström tar med mindre grupper av barn till sin ateljé, där barnen genom filosofiska frågeställningar kring vårt projekt, berättar och tecknar.

Barnen skapar teater och rekvisita

Barnen på Glöden håller också på att sätta upp en teater efter inspiration av Christer Fuglesangs barnbok ”Rymdresan”. Efter åtskilliga repetitioner ska den sedan spelas upp för de andra barnen på förskolan.

– Vi hjälps åt så gott vi kan med rekvisitan som bland annat blir den rymdraket som barnen skapat i byggrummet av material som föräldrar skänkt, säger Anna Fredricsson.

Rymdgubbe och rymdraket

Rymdgubbe och rymdraket

 

Utomhus snickras det vidare på en rymdfarkost och en egenhändigt målad fågelholk sitter på plats i ett träd i närheten. Kanske flyttar det in fåglar från andra planeter? Finns det liv på andra planeter?

Barnen har förstått att jordklotet har en perfekt plats i solsystemet och att det inte är för varmt eller för kallt så länge vi är kvar i omloppsbana runt solen.

Barnens målning av solsystemet

Barnens målning av solsystemet

Alla sinnen används

Rörelse är också en del av projektet.

– Ibland dansar vi “Maratondansen”, då springer barnen så fort de kan runt solen som står i mitten. Vi provade innan att dansa “Soldansen” men den var mer komplicerad med många moment att hålla reda på, säger Annike Wiberg. Ett barn var Månen som sakta rörde sig runt jorden och jorden var ett annat barn som roterade runt sin axel, samtidigt som båda tillsammans sakta förflyttade sig runt solen. Att röra sig runt som planeter och stjärnor till musik i olika takt, är också en utmaning har vi märkt.

Annike, Rania, Lina och Anna lägger stor vikt vid att barnen får använda alla sina sinnen och uttrycksmedel i sitt lärande. Inomhusmiljön är uppbyggd av många olika aktivitetsstationer där barnen har tillgång till material att skapa med.

Nya kompisar

En fundering som kom upp bland barnen var att man kan behöva någon att leka med. Pedagogerna lät därför barnen rita av varandra och skapa två 6-års-stora figurer av tyg som nu bor på avdelningen.

– Vår grupp har alltså utökats med två figurer som blivit presenterade under ett morgonmöte med frågeställningar som ”vilka är det här?”, ”varifrån kommer de?”, ”hur ska vi vara med våra nya vänner?”, ”vad vill vi att de ska veta om oss här på jorden?”, ” hur ska de se ut?”, säger Rania.

Figurerna är just nu helt blanka, utan attribut av något slag vilket i sin tur ger upphov till nya frågor: har varelserna något kön, hår, ögon och i så fall hur många?

Avdelningen har också fått lite extra spännande material, direkt från NASA. När en av pedagogerna gjorde en resa till Washington i februari passade hon på att besöka NASA och överlämna ett brev från förskolan med hälsningar och frågor till rymden. NASA var generösa och gav förskolan nytt material att arbeta kring.

Inte alltid lätt att följa den röda tråden

Temat har varit utmanande för pedagogerna och det har inte alltid varit lätt att följa den röda tråden i projektet.

– Temat i sig är stort och det blir lätt att man svävar iväg och tappar fokus. Dessutom är rymden ett tema man kanske inte känner att man behärskar, att barnens funderingar och frågor blir en utmaning även för oss pedagoger många gånger, säger Lina. Hur förklarar man till exempel på ett bra sätt exakt var luften slutar och rymden börjar? ”Ungefär” räcker inte.

Pedagogerna ser att projektet blir levande när det får utgå från barnen. Därför är det viktigt att hela tiden vara lyhörd och beredd på nya frågeställningar, att vara en medforskande pedagog. Ett tips från Anna, Lina, Rania och Annike är att börja projekt med att besöka närmaste bibliotek. Där finns gott om faktaböcker som är speciellt riktade till barn, med lite text och mycket bilder att reflektera kring.

Öppnade upp för filosofiska diskussioner

– Dessutom har projektet utmanat oss som pedagoger att faktiskt leta fram material och fakta, men också nya sätt att prata och reflektera tillsammans med barnen utifrån deras funderingar, säger Anna. Att arbeta med rymden har också öppnat upp för många filosofiska diskussioner tillsammans med barnen, ”vad vet vi om planeterna?”, ”vad har vi sett?”, ”vad tror vi finns på andra planeter?”, ”hur skulle andra varelser kunna se ut”? och så vidare.

Varje vecka har arbetslaget reflektioner där de diskuterar var de befinner sig i projektet och reflekterar kring hur vi kan gå vidare. Förskolan har också nätverksmöten en gång i veckan, då en pedagog från varje arbetslag reflekterar kring alla projektarbeten som pågår i huset och ger varandra förslag på nya infallsvinklar.

– Vi använder oss också av Instagram, där både föräldrar och pedagoger kan följa vårt arbete på avdelningarna, säger Annike. Genom de dokumentationer vi och barnen gör och sätter upp på väggarna finns alltid möjlighet att reflektera tillsammans och hålla kommunikationen levande. Det är också roligt att berätta vad vi gör och när det händer något nytt.

1 kommentarer

Kommentarrubrik

Stefan

Stefan

Otroligt roligt att läsa denna artikel! Önskade nästan att man var tillbaka i förskolan, där filosofin, fantasin och funderingarna fick fritt spelrum! Alla lycka och välgång med era vidare projekt och fortsatta förundran över vår fantastiska värld. Hjärtliga hälsningar från en Örebroare som både imponerades och inspirerades av er verksamhet !!! :D PS: Den här hemsidan kanske kan bli nästa steg: http://www.globalamalen.se

Svara

Kommentera

E-postadress publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*
*
*

Har du frågor?

Kontakta pedagogerna på Elden!

Tipsa oss