”Det har hänt något med djuren”

Hur pratar man om konflikter och dilemman utan att tjata och skapa skuldkänslor? Några av pedagogerna på Glömsta förskola låter ett gäng djurfigurer komma till liv på samlingarna.

Björnen Bertil är ledsen. De andra djuren säger att killar inte kan ha klänning.

– Vet ni vad? Björnen Bertil är jätteledsen. Det är blött på mina byxor för att han har gråtit så mycket!

Det är samling på avdelningen Fantasin på Glömsta förskola. Barnen är knäpptysta och tittar på björnnallen Bertil i Anna-Karin Ewerlöfs knä. Han har en Frost-klänning som Anna-Karin gjort av en strumpa, och Anna-Karin har en våt fläck på byxan.

– Björnen Bertil gick in i fantasirummet och såg att vi fått en ny klänning. Han satte på sig den och sprang glatt in till de andra djuren i byggrummet, fortsätter Anna-Karin och tar tag i de andra djurfigurerna.
– ”Va, har du en klänning!? Killar har inte klänning, killar tycker inte om Frost!” säger hon och förställer rösten.

Sedan vänder hon sig till barnen:

– Vad tycker ni? Kan pojkar tycka om Frost?
– JAAAA! svarar alla och sedan räcker de upp handen en efter en:

– Pojkar kan också ha klänningar.
– Man kan göra en pojkklänning med Frost.
– Min lillebror tycker om klänning och Kalle tycker också om det.
– Jag har en kompis och hon har byxor.

Masken Pellejöns, Råttan Ronja, Trollet Rosa och Grodan Greta säger förlåt till Björnen Bertil.

Tillsammans bestämmer de att de andra djuren måste säga förlåt till Björnen Bertil. När djuren sagt förlåt fortsätter Anna-Karin, barnen och djuren att prata om kläder och killar och tjejer.

– Nu känns det mycket bättre för Björnen Bertil. Och Grodan Greta kunde säga att hon tyckte om Spiderman! avslutar Anna-Karin innan det är dags för lunch.

Grodan Greta berättar att hon gillar Spiderman.

Empati för djuren

Arbetssättet ”Det har hänt något med djuren” – som i dag används på två av förskolans avdelningar – satte igång när Anna-Karin Ewerlöf, Therése Nygren och Anna Blum jobbade tillsammans. Allt började med att de använde samlingslådor med djur i.

– Sedan var det någon situation där vi tänkte: Hur ska vi prata med barnen om det här? Och kom på att vi kunde använda djuren. Det landade väldigt bra. Djuren blev personligheter för barnen, och de kände empati för dem, säger Therése Nygren.

Sedan började Anna-Karin, Therése och Anna att använda djurfigurerna regelbundet för att jobba med värdegrundsfrågor. Först tillsammans, och nu på varsitt håll. Anna-Karin och Therése jobbar i dag på olika avdelningar, medan Anna nu jobbar med barn i ett annat sammanhang.

Therése Nygren och Anna-Karin Ewerlöf tycker att djurfigurerna är ett utmärkt sätt att lyfta värdegrundsfrågor.

Det har blivit ett stort gäng djur, och alla har olika personligheter.

 

– Vi ger dem personligheter som speglar barngruppen. Björnen Bertil är pysslig och omtänksam, Råttan Ronja är blyg och Hästen Plopp springer för fort inne, säger Anna-Karin.

Inga skuldkänslor

Med det här arbetssättet kan pedagogerna lyfta konflikter och dilemman, på ett sätt som inte skuldbelägger barnen. Och de här djuren har varit med om mycket. Någon har kräkts på mattan för att han glömt tvätta händerna och någon annan råkade kasta en snöboll på sin kompis. Och när det kom ett nytt barn till gruppen kom ett nytt djur som var lite oroligt.

– Barnen känner igen sig, men de tänker inte att det är därför vi tar upp det, säger Anna-Karin.
– De känner igen sig, men det blir på deras villkor. Det är upp till dem om de vill säga något eller inte, säger Therése.

Vilka utmaningar finns?

– Utmaningen är att våga fånga situationer spontant och bjuda på sig själv. Men man måste inte ta det i helgrupp, utan man kan ta det i en mindre grupp och vara ensam vuxen om man vill, säger Anna-Karin.

– Det har tagit olika lång tid för oss att spela teater och göra röster. Det är viktigt att man gör det på ett sätt som man själv känner sig bekväm med. Man kan till exempel låta djuren viska i ens öra, säger Therése.


3 tips om djurfigurer

Vill du ta efter arbetssättet med djuren? Här är tre tips från Anna-Karin Ewerlöf och Therése Nygren.

  1. Bygg relationer
    Låt det ta tid att bygga upp en relation mellan barnen och djuren. Om det inte finns en relation blir arbetet platt. Man kan börja med ett eller två djur.
  2. Överraska
    Gå gärna lite över gränsen, med överraskningsmoment och tokigheter. ”Vi har gett djuren låtsasbajskorvar i lera, för att visa att man behöver spola i toan.”
  3. Var inte för negativ
    Lyft inte bara problem, utan även goda exempel. Som att barnen hjälpt till att plocka upp en pärlplatta som gått sönder.

Text & foto: Åsa Kahn

 

Kommentera

E-postadress publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*
*
*

Vill du komma i kontakt med Therese och Anna-Karin?

Du når dem på therese.nygren[at]huddinge.se och anna-karin.ewerlof[at]huddinge.se