Språkutveckling genom konstnärliga uttryck

LATTA-projektet (Developing Creative Language Skills Through The arts) erbjuder en modell för hur konstnärliga uttryck pedagogiskt kan samverka för språkutveckling. De konstnärliga uttrycken bildar tillsammans estetiska lärprocesser. Projektet är ett samarbete mellan Huddinge kommun och Lyngby-Taarbæk kommun i Danmark, som har genomförts under 2013 och 2014.

Teckning som ligger på golvet som barn målar påSpråkutveckling finns som en röd tråd i skolutvecklingen i båda kommunerna, som dessutom har ett gemensamt intresse för språkutveckling genom konstnärliga uttryck. Det lade grunden för ett projekt där barn gavs möjlighet att utforska sin egen kreativitet. Projektidén fokuserade på att barn som har tillgång till ett flerdimensionellt uttryckssätt, kan stärka sättet de kommunicerar på.

– Resultatet visar att förskolebarnen på ett fritt och otvunget sätt stärkt sin förmåga att uttrycka sig på de olika konstnärliga språken, det vill säga genom bild och form, drama, musik, ord och text, säger Gunilla Bergquist, utvecklingsledare på förskoleavdelningen, som har lett projektet med kulturskolans rektor Margareta Lindh.

Barnen bjöds på starka upplevelser av musik, drama och bild under ledning av pedagogerna. Upplevelserna i sig gjorde att barnen ville uttrycka sig kring sina intryck, vilket gjordes förutsättningslöst i något av de olika estetiska språken. Barnen samlade efter hand på sig en mångfald av upplevelser av bild, drama och musik, och en bukett av erfarenheter kring att förutsättningslöst få berätta om allt detta genom dramatiskt berättande, måleri, teckning och musicerande. De estetiska språken vävdes in i varandra och genererade nya kunskaper hos barnen.

Konst går runt – modellen

Projektet tog fram en ny pedagogisk och metodisk modell för hur man kan arbeta med språkinlärning och konstnärliga uttryck parallellt; estetiska lärprocesser. Metoden kallas Konst går runt; till exempel kan barnen uttrycka sin upplevelse av musik i bild och form, som i sin tur uttrycks i drama, som i sin tur tolkas i musik, i drama och så vidare. Arbetssättet går att applicera även på högre årskurser.

Modellen beskrivs i en bok där lärarna berättar om sitt arbetssätt. Där finns pedagogernas berättelser, erfarenheter och det pedagogiska upplägget i arbetet med barnen beskrivet. Boken finns som nedladdningsbar pdf.

En viktig del av projektet var att lyfta barnens arbetsprocesser, vad de hade gjort och upplevt. Det gjordes genom två stora utställningar, en i Danmark och en i Sverige. Genom utställningarna kunde barnen ta del av varandras processer och dessutom få insikt om att det fanns barn i ett annat land som arbetade på liknande sätt. Dessutom tog barnen och projektet plats i närområdet.

Utställningen i Skogås, på Galleri Lyktan, var till hälften byggt som en verkstad för musicerande, dramatiserande, måleri och berättande. I verkstaden hölls dagliga workshops för förskolebarn i närområdet.

Kollegialt lärande och reflektion

Pedagogerna i projektet jobbade med ett reflekterande arbetssätt och med kollegialt lärande. Öppenhet och mottaglighet för andra lärares angreppssätt av ett gemensamt tema, var en viktig del.

– Det bidrog till större förståelse för de olika konstformerna och för barnen, att de kunde sätta ord på sina känslor och upplevelser och beskriva dem för varandra, säger Gunilla Bergquist. Att få ett rikt ordförråd för att kunna uttrycka sig, gör att barnen kan berätta och beskriva vad de känner och inte bara uttrycka känslor i handling, som till exempel knuffar eller slag. De blir mer omtänksamma om varandra och mer kärleksfulla.

Inför varje moment fanns det tid för planering och efter varje moment fanns det tid för reflektion över vad som hände under lektionspasset och tid att fundera över hur processen skulle fortgå. Arbetssättet har till stora delar varit processinriktat.

Inspiration till nya arbetssätt

Konst går runt har inspirerat till nya samarbeten.

– ”Låten går runt” blev till exempel ett samarbete mellan musiklärarna i Sverige och Danmark där de skickade en melodi som en elev hade skrivit, som sedan spelades och kompletterades i nästa land, för att sedan återkomma till det första landet och kompletteras och spelas, och så vidare, säger Gunilla Bergquist.

I slutet av projektet inleddes ett samarbete mellan förskolan i Skogås och en förskoleklass i skolan. Barnen ritade och skrev sagor till varandra. Efter en tid bytte de sagor och fortsatte sedan att bygga på varandras berättelser.

På Förskolan Svalan fortsatte dans, musik och bild att leva sitt eget liv, långt efter att projektet var avslutat. Barnen använde sig av de estetiska språken, utvecklade dem och vävde in dem i varandra allt eftersom behov uppstod och andan föll på.

Utökat språk ledde till bättre självkänsla

– Barnen som deltagit i projektet har fått tillgång till fler sätt att uttrycka sig på, än bara genom det talade språket. Förutom att de har byggt ut sina språk med de konstnärliga uttrycken bild och form, dans, drama och musik, lade pedagogerna märke till att barnen också utvecklade sin självkänsla, kreativitet och sitt mod, säger Gunilla.

Till exempel vågade barnen uttrycka sig i bild, använda färger men också berätta sina tankar och känslor om bilden. Projektloggan, Lattaflickan, kom till i ett arbetspass. Genom musiken uttryckte barnen olika känslor som de också visade kroppsligt och sedan kunde sätta ord på.

Bildningsdepartement ska öka läslusten och kulturintresset hos barn

LATTA-projektet ligger helt i linje med regeringens beslut att inrätta ett ”Bildningsdepartement” för att kulturen och skolan ska närma sig varandra. Bland annat kommer en arbetsgrupp att arbeta med uppgiften att ta fram förslag på insatser som ska öka både läslust och kulturintresse hos eleverna. Fokus ligger på sex områden; läsfrämjande insatser, satsning på skolbiblioteken, utveckla den ”skapande skolan”, ta ett nästa steg i strategin för att utveckla musik- och kulturskolan, föreslå insatser för att lyfta fram estetiska ämnen samt föreslå ytterligare insatser i det som man kallar gränslandet mellan kultur och skola.

Deltagare

Från Danmark deltog en förskoleklass från Trongårdsskolan, samt en förskola och musikskolan. Projektet kom till genom samtal på kulturskolan i Huddinge kring estetiska lärprocesser och den kraft som ligger i dem. Förskolan Svalan var sedan intresserade av att gå in i en projektansökan. Dessutom deltog Galleri Lyktan och projektet har haft sin bas i Skogås. Från första stund har det varit ett tätt samarbete mellan pedagogerna, med regelbundna projektmöten både lokalt och med samarbetspartners i Lyngby- Taarbaek.
Filippa Ydstedt Book, bildpedagog på Österleds förskolor, har tillsammans med kulturskolans lärare Christina Öhrling, Katarina Gudmundsson och Kerstin Grip, arbetat med grupper av barn från Österleds förskolor. Margaretha Lindh, kulturskolans rektor, och Gunilla Bergquist, utvecklingsledare på förskoleavdelningen, har lett projektet.

Fakta om projektet

Förskoleprojektet Utveckla Kreativa Språkkunskaper genom Konstnärliga uttryck är ett EU-finansierat Comenius Regio-projekt mellan barn- och utbildningsförvaltningen, Huddinge, Sverige och Center for Uddannelse och Pædagogik, Lyngby- Taarbæk, Denmark, som genomfördes 2013-2015.

Kommentera

E-postadress publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*
*
*