”Vi visar att alla språk är lika mycket värda”

Att se på barnen som proffs på sina språk och att inkludera familjerna i språkarbetet. Det är några av framgångsfaktorerna i avdelningen Diamantens arbete med språk och flerspråkighet.

Caroline Forsberg

TAI YANG. STONCE. AURINKO.

I taket på avdelningen Diamanten, på Drakens förskola i Stuvsta, hänger laminerade solar, och på varje bild står ordet ”sol” på ett av de språk som finns representerade i barngruppen. Intill hänger bilder på rymdraketer med ord som ”RAKETA” och ”HUO JIAN”.

– Tidigare har jag jobbat med att samla in ord som ”bord”, ”stol” och ”lampa” på olika språk. Men orden har bara blivit hängande på väggen och inte använts. Nu använder vi nyckelbegrepp och de blir en naturlig del i verksamheten, säger Caroline Forsberg.

Hon är förskollärare på avdelningen Diamanten med barn i åldern 4 till 5. Avdelningen har kommit långt i det nya arbetssätt kring språk som alla Huddinges förskolor nu ska jobba enligt. Just nyckelbegrepp är ett prioriterat område, och handlar om ord och begrepp som förekommer i vardagen eller i förskolans projekt.

– När vi startade upp efter sommaren, började vi med en observationsperiod och landade i att vi skulle jobba med rymden. Vi började därför med nyckelbegreppen ”sol” och ”rymdraket”, säger Caroline.

Barnen blir proffs

Caroline och hennes kollegor arbetar med nyckelbegreppen genom att lyfta dem på samlingar och i projektgrupper. De försöker använda begreppen dagligen i samspel med barnen. Alla språken används av alla, och barnen får vara experter på sitt eget språk.

– Det är viktigt att barnen som är flerspråkiga får vara ”proffsen” på sina nyckelbegrepp och att vi visar nyfikenhet på dem och lyfter barnen i det, säger Caroline och berättar att arbetssättet har gett mycket.

– Det nya arbetssättet har öppnat upp en helt ny värld, både för oss och för barnen. Det visar att alla språk är lika mycket värda, säger Caroline.

Caroline Forsberg

För att ta reda på vad nyckelbegreppen heter på de olika språken, använder pedagogerna föräldrarna till hjälp.

– Det är viktigt att ha ett nära samarbete med föräldrarna. Vi ska inte googla upp nyckelbegreppen, utan vi ska fråga föräldrarna. Om vi googlar upp något, så är det kanske något helt annat ord än det de använder hemma, säger Caroline.

I dag är det bara tre barn i gruppen som har ett annat modersmål än svenska, men det finns flera kopplingar till andra språk. Det kan handla om att barnen har mor- eller farföräldrar som pratar ett språk – men också om helt andra kopplingar.

– I går kom en tjej och hade med sig ”sol” på thailändska. Hon åker mycket till Thailand och kände att det var viktigt för henne. Det är ett språk som hon är nära stora delar av året, säger Caroline.

– Det är lite dit vi vill komma. Världen är stor och det finns många språk.

Vägledningen en hjälp

I sitt arbete med barnen har arbetsgruppen tagit hjälp av ”Utforska språken”, den nya vägledning om språk och flerspråkighet som kommunen tagit fram.

– Vi tar korta texter till våra nätverksträffar i Stuvsta. Inför träffen får man läsa något och ta med sig dokumentation, för att kunna koppla det till vardagen på förskolan. Vi lyfter även vägledningen på våra APT-möten, säger Caroline.

Vilka utmaningar finns?

– Det kan finnas familjer som inte vill att barnet ska prata det här språket på förskolan, det har vi haft dialoger om tidigare. Därför är det viktigt att lyfta även för föräldrarna hur viktigt det är med flerspråkighet.

– Om man arbetar i ett arbetslag där det inte finns en samsyn är det också en utmaning, säger Caroline.

Hon har dock turen att vara i ett arbetslag där alla är mycket engagerade i språkarbetet.

– Det här är verkligen en teaminsats. Alla tycker att det här är viktigt och roligt och ser lärandet hos oss vuxna som viktigt. Vi har snabba reflektioner hela tiden, det är ett vinnande koncept. Vi har samma kunskapssyn och vi litar på varandra. Och så delar vi alltid vår barngrupp, annars hinner man inte med.


3 tips från Caroline

  1. Samarbeta med föräldrar
    Fråga föräldrarna om vad nyckelbegreppen heter på deras modersmål. Googla inte fram orden. Det är viktigt att inte se barnen som representanter för en kultur – de är individer.
  2. Utnyttja flerspråkiga pedagoger
    Finns en pedagog som pratar samma språk som något av barnen i gruppen? Utnyttja det. Bjud också gärna in flerspråkiga pedagoger från andra avdelningar – eller föräldrar som kommer och läser på sina språk.
  3. Visa nyfikenhet
    Barnen ska känna att de är proffs på sitt språk och att språket är viktigt för pedagogerna. Backa och visa nyfikenhet.

Text & foto: Åsa Kahn

Kommentera

E-postadress publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*
*
*