Satu Raunela: ”Jag ger mig inte”

Alla elever ska känna att ingenting är omöjligt. Det är Satu Raunelas mål i arbetet med döva och hörselnedsatta SFI-elever på Vux Huddinge. Och hon ger sig inte. Nu har hon blivit utsedd till Årets pedagog för sina insatser.

”Satu visar sina elever att det inte finns några begränsningar, allt är möjligt. Trots elevernas speciella behov lyckas hon (…) ge eleverna nya möjligheter i livet.”

Så lyder en del av motiveringen som beskriver varför Satu Raunela utsågs till Årets pedagog 2016 i kategorin gymnasieskola/vuxenutbildning. Hon är SFI-lärare och samordnare på Vuxenutbildningens hörsel- och dövenhet. De elever hon möter är alltså dels nya i Sverige, dels är de döva eller har en hörselnedsättning.

Satu Raunela vid Huddinge station

– Det som är utmanande är att det inte ser ut som här ute i världen. En del kan ha fått specialpedagogisk hjälp i hemlandet, men i det stora antalet länder finns inget utarbetat stöd för döva och personer med hörselnedsättning, förklarar Satu Raunela när vi ses i sal 417 i Vuxenutbildningens lokaler intill Huddinge station.

Det är samma klassrum som Satu använder när hon undervisar sina elever med hörselnedsättning. Borden är formade som ett U och vid varje plats finns en bänkmikrofon som kopplas till en hörselslinga. För de elever som inte fått stöd tidigare kan tekniken vara främmande, men Satu jobbar för att alla ska få ut det bästa av tekniken.

– Jag ser till att det finns bästa möjliga hjälpmedel – och jag ger mig inte. För att både eleverna och jag behöver det. Många hörselskadade kan vara tveksamma till att använda hörapparat. Men de ser oss lärare, för oss är det självklart att ha hjälpmedel. Jag vill visa att med bästa möjliga förutsättningar kan man lyckas., säger Satu som själv har en hörselnedsättning och också behöver tekniken för egen del.

Hälften av enhetens lärare är döva eller hörselnedsatta, vilket är en medveten strategi för att eleverna ska kunna identifiera sig med dem. Satu vill gärna att eleverna ska se henne som ett identifikationsobjekt och älskar när hon lyckas få negativa elever att tänka om.

– Jag möter ofta att eleverna är negativa. Det är väldigt roligt när en elev som är negativ i början kommer efteråt och frågar hur jag gjorde. Det är det bästa som finns när man lyckas så små frön i dem, säger hon.

Och det gäller att ge eleverna tid och omtanke, för att de ska känna att det finns goda möjligheter att lyckas oavsett funktionsnedsättning och tidigare erfarenheter.

– Man måste vara välkommen trots att man blivit tilltufsad tidigare. Eleverna ska känna att de får vara som de är. Att man ger dem tid. Då vågar de träda fram och berätta. Det är viktigt för att de ska känna att ingenting är omöjligt.

En uppgift för Satu i hennes roll som samordnare är att se till att eleverna får träffa andra döva och hörselskadade. Alla elever har rast samtidigt så ofta det går, och skolan samarbetar också med organisationer som Hörselskadades Riksförbund och Stockholms Dövas Förening.

– Eleverna har tidigare fått för lite chans att träffa andra med samma funktionsnedsättning. Genom att vi samarbetar med andra organisationer får eleverna se att andra har samma erfarenheter som dem. De får pröva andra sätt att leva på. Då kommer de in det svenska samhället. De ska vara trygga när de slutar hos oss, säger Satu.

En stor del av hennes jobb är också att arbeta mot okunskap i samhället. Som samordnare ansvarar hon för samarbetet med instanser utanför skolan. Bland annat Arbetsförmedlingen och socialtjänsten.

– Många vet inte så mycket om hur det är att ha en hörselnedsättning. Vi får frågor om varför eleverna går så länge på utbildningen. En av mina viktigaste uppgifter är att undvika avbrott på grund av missförstånd. Jag får förklara för handläggare hur trött man blir när man har en hörselnedsättning.

Inte heller i lärarkåren är kunskapen om döva och personer med hörselnedsättning så hög som den borde vara, tycker Satu. Eftersom det är vanligt med hörselnedsättning gäller det att vara observant som lärare.

– Var observant på de som sätter sig längst bak i klassrummet, särskilt om de inte säger ett enda ord. Man bör ha beredskap att hitta elever med hörselnedsättning, eftersom det är så vanligt. Det borde vara något som alla får information om.

Foto och bild: Åsa Kahn


3 tips från Satu

Eleven har svaren

Låt eleven på pröva sig fram. Som specialpedagog kan du visa på vägar och möjligheter, men det är eleven som kommer fram till hur de vill vara och leva.

Var nyfiken

Var nyfiken kring allt du inte vet så mycket om. Det handlar inte bara om döva och hörselnedsatta, utan även olika kulturer.

Skaffa kunskap

Om du inte vet så mycket om hörsel: Skaffa kunskap. Ta kontakt med specialpedagogen eller specialläraren i skola


Juryns motivering

Satu visar sina elever att det inte finns några begränsningar, allt är möjligt. Trots elevernas speciella behov lyckas hon med lyhördhet, professionalitet och engagemang ge eleverna nya möjligheter i livet. Hennes kunskap, engagemang och arbetsglädje inspirerar kollegor till att fortsätta utveckla verksamheten.

Kommentera

E-postadress publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*
*
*